Byggdes klockargården i Visnums-Kil 1806 eller 1874?

Klockargården. Teckning utförd av Samuel Kaldén.

I församlingshistoria och byggnadshistoria över Visnums-Kil anges ofta tillkomstår för klockargården i socknen till 1874. I det stora perspektivet spelar kanske inte årtalet någon större roll, möjligen för de närmast berörda som alltid ansett 1806 som byggnadsår. Det har naturligtvis funnits flera versioner av klockarboställe i församlingen allt från 1600-tal och framåt i tiden. Arvid Ernviks församlings- och sockenhistoria Socknen vid Kilsviken som gavs ut i samband med Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubieum 1956 anger 1874 som byggår för klockargården i nuvarande form. Eftersom det inte existerar någon ytterligare samlad historik över socknen att jämföra med har Ernviks uppgifter rörande klockargården varit allmänt gällande.

Tillträdeshusesyn 1804
1804 den 20 maj gjorde sockenstämman och representanter för avträdande klockare och den tillträdande klockaren husesyn på klockarbolet i Visnums-Kil med anledning av att den nya klockaren Lars Wennerström skulle tillträda. Det konstaterades att beståndet av hus inklusive boningshuset var i mycket dåligt skick. Stugan var byggd 1742, 1743 visthusboden, 1744 fähus. loge med tvenne lador, 1745 bod eller visthus, 1755 svinhus, 1742 badhus byggt av klockaren Carl Carlsson. Han hade också under sin ämbetstid brutit avsevärda mängder sten på åkerlyckan och använt till stenmurar vid bostadshuset. Han hade även grävt och stensatt fyra brunnar. (Man kan till dags dato se spår av åtminstone två av dessa brunnar.) Carl Carlsson hade också byggt ett stall som nu tillföll den nye klockaren.

Tillträdeshusesyn 1821

1821 var det dags att lämna över tjänstebostället klockarbolet till nästa klockare i ordningen Lars Wennerström till nye klockaren Carl Göransson. Lars Wennerström hade under sin ämbetstid reparerat eller byggt nytt de flesta av byggnaderna på klockarbolet.

Han hade 1806 uppfört en ny något större klockargård. Han hade även byggt en ny visthusbod 1811, en källare 1808, loge och lador reparerade, en ”gjölfwa” tillbyggd vid norra ladan.

Svinhus och hemlighus befanns vara i gott skick. Dessa nämnda hus ansågs nu tillhöra församlingen sedan klockaren erhållit kompensation för sitt arbete. Som klockarens enskilda egendom räknades ett stall med tillbyggnad av tvenne skjul och en s.k. gölfwa, en badstuga samt en liten verkstadsbyggnad.

Ekonomisk besiktning 1870 och 1875
En ekonomisk besiktning av klockarbolet gjordes var femte/sjätte år. Om manbyggnaden/klockar-gården m.fl. byggnader antecknar man 17 oktober 1870 följande:
No 1. Manbyggnaden den vid föregående synen nödig ansedd brädfodring var ännu ogjord, hvadan denna kostnad här ånyo utföres men i öfvrigt befanns byggnaden utan anmärkning.
---
Boställsinnehavaren begärde få antecknade såsom sin enskilta tillhörighet
1:mo  1 stall med 4 spiltor
2:o  1 redskapsskjul
3:io  2ne wedskjul och en foderlada vid Norra Ändan av Logen, samt att han för 85 rdr inköpt och i köket insatt en köksspis, äfvensom en Brashäll eller uppståndare för kakelugnen, som kostar 10 rdr

Anm.: Den badstuga som nämndes vid tillträdeshusesynen 1821 hade 1823 avsålts till Carl Bengtsson ? i Kärr. Verkstadsbyggnaden såldes 1832 till Valunda.
Kostnaden för timmer, virke och annan material till påpekade åtgärder vid besiktningen fördelades mellan hemmanen i socknen utom Kilsby och Nynäs. Klockaren skulle bekosta arbetet. Nynäs och Kilsby skulle tillhandahålla mulbete till klockarens kreatur och vedbrand till klockaren.

12 oktober 1876 gjordes nästa ekonomiska besiktning av klockarbolet med 1870 års besiktningshandlingar som utgångspunkt. 

Den ekonomiska besiktningen var tydligt en viktig förrättning. Den utfördes 1876 av kronofogden med biträde av nämndemännen Carl Carlsson i Mossen och Lars Andersson i Westra Sund. Kontrakts-prosten Hj. Fröding fanns på plats liksom klockaren
J Wallgren samt församlingens ombud J Jansson på Ed. Utgångspunkt för besiktningen var Kongl. Majts kungörelser av den 17 mars 1824 och den 28 maj 1830.
Om manbyggnaden och andra byggnader skriver man nu i synesprotokollet:

N:o 1. Golfven voro omlagde – Den vid förra synen föreskrifna brädfodringen var nu fullgjord; för öfrigt befanns byggnaden utan anmärkning, endast rödfärgning erfordras.
---
N:o 6. Svinhus, Fårhus och Hemlighetshus har sedan sista synen nedbrunnit och ett nytt uppfördt af timmer, täckt med spån, befanns i utmärkt skick.
---
Boställsinnehavarens enskilta byggnader befunnos efter senaste branden nu endast utgöra:
No 1 Wedskjul, vidbyggdt norra ändan av ladan, samt anmäler såsom hans enskilta tillhörighet en i köket insatt kokspis inköpt för 85 kronor och en brashäll som kostat 10 kronor.

Ernvik hade delvis fel angående branden på klockarbolet 1874
Anm.: Den brand som Ernvik omtalar i Socknen vid Kilsviken drabbade följaktligen svinhus, fårhus och avträde samt klockarens stall och ett redskapsskjul.
Ingenstans i 1876 års ekonomiska besiktning anges att klockargården skulle ha brunnit som Ernvik anger:
Manbyggningen nedbrann genom eldsvåda år 1874. Kyrkostämman beslöt, att de hemman som därtill voro pliktiga, d.v.s. alla utom Nynäs och Kilsby, skulle snarast möjligt till Klockarbolet framskaffa byggnadsvirke, dels till en ny man-byggning, dels till reparationer av övriga gårdshus. Innehavare av bostället var då Isak Wallgren och han fick uppbära brandstodsersättning av Wermlands Brandstodsbolag
.
Klockare Wallgren kan knappast erhållit brandstodsersättning för klockargården. Den var kyrkans egendom. Däremot kan man förmoda att han hade stallet och redskapsskjulet försäkrat och fick ut ersättning för dessa efter branden. Kyrkan hade helt säkert brandförsäkrat svinhuset och hemlighuset.
Av vad som framgår av de ekonomiska besiktningarna 1870 respektive 1876, kan man sluta sig till att klockargården undgick branden 1874 och att byggåret för klockargården följaktligen är 1806.

Klockaren erbjöd själv stallplatser till kyrkobesökare som kom med häst
En annan reflektion man kan göra är att klockaren på eget initiativ tillhandahöll stallplatser för fyra hästar, alltså själv byggde kyrkstall i ett tidigt skede. Stallet omtalas redan 1821 i gårdshandlingarna. Det skulle dröja till 1893 innan man i församlingens regi beslöt att uppföra ett kyrkstall.


/Roland Tiger

Kyrkstallet vid klockargården. Idag avkortat i vänstra delen av stallbyggnaden.
Foto: Samuel Kaldén

Källor: Handlingar i Klockargårdens gårdsarkiv
Socknen vid Kilsviken : Minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum 1956 / av Arvid Ernvik; 1956. 159 s.