Liten biltur i Visnums-Kil till de gamla spelmännens boställen 2025-09-19

På initiativ av Per Saxholm, folkmusikant från Karlskoga med stor kännedom om låtar från Visnums-Kil och Visnum, planerade Elisabeth Andersson och Maria Tiger en liten rundtur till Visnums-Kils tidigare spelmäns boställen.

Tyvärr blev Per sjuk men Torbjörn Westin, Bettan och jag startade vår resa från Visnums-Kils kyrka vid 13-tiden fredag 19/9. Bettan hade rekat lite i förväg så att vi skulle hitta bra. Vi passade på att ta foton av alla ställen vi besökte. De flesta husen var väl rustade och ibland även utbyggda.

Kilsby, huvudbyggnad och annex. Akvarell av S. Kaldén

Kilsby

Under Kilsby gård fanns många torp, där arbetare på gården bodde, varav bland annat Berget och Månserud

Vid Kilsby gård uppmärksammade vi Gösta Eriksson som fanns på gården 1901 då P G Norberg gjorde uppteckningar i socknen. Exakt var han bodde vet vi inte. Han var ca 25 år vid tillfället och kusin med Anton på Berget Karlsson.

Vi nämnde också Bror Beckman som tecknat upp några låtar och visor från Visnums härad. Beckman var född i Kristinehamn 1866 och var 1910-29 chef för Stockholms musikkonservatorium, numera Musikhögskolan, och dessutom vän med herrskapet Larsson på Kilsby, som han tydligen besökte åtminstone ca 1912. På Kilsby bor numera Thomas Kilsby med familj.

Berget

Första stopp gjordes på Berget där Anton Karlsson bodde tillsammans med sin fru Annie. Anton jobbade på Kilsby gård. Vi har många låtar efter Anton på Berget tack vare Lennart Gybrants inspelningar. Nu bor Olle Stevenholt på Berget.

Berget, dagsverkstorp under Kilsby.
Ägs idag av Olle Stevenholt

När vi for förbi Östergården nämnde vi Rudolf Karlsson som var halvbror med Sigvard Karlsson i Munkerud.

Månserud

Nästa stopp blev Månserud där Antons far Otto Karlsson bodde. Även efter Otto har vi många låtar, mycket tack vara P G Norbergs uppteckningar och Lennart Gybrants inspelningar. Månserud övertogs av Antons syskon Per och Lydia. Nu ägs och bebos Månserud av Claes Kilsby tidigare ägare till Kilsby.

Otto Karlsson, Månserud

Munkerud

Vid Mossen bar det av ut i skogen till Munkerud där Sigvard Karlsson och hans föräldrar Otto och Emilia bott. Munkerud låg under Nynäs men förvärvades så småningom av Otto Karlsson. När Sigvard  bodde där fanns ingen väg den sista biten till huset vilket det gör nu. Efter Sigvard har vi också många låtar tack vare Lennart Gybrants inspelningar.

Sigvard Karlsson. Foto: M. Holmstrand

Munkerud , hem för spelmannen Sigvard Karlsson.

 Nu i annan ägo och ombyggt.

Medhamn/Vallkrog

Sedan for vi vidare till Medhamn och Vallkrog där Petter Persson bott. Petter i Vallkrog tecknades också upp av P G Norberg, så några låtar finns efter honom. På tomten finns två hus, ett yngre vitt tvåvåningshus med brutet tak som vi inte tror fanns på Petters tid. Däremot är det troligt att han bodde i det låga röda huset på ett rum och kök. 

Vallkrog

Vallkrog, enkelstuga

I Medhamn bodde också Edvard Magnusson. Hans gård heter Medhamn Gammelgården. Vi har några låtar efter Edvard som också tecknades upp av P G Norberg. Gården ägs och bebos numera av Martin Kilsby med familj.

Medhamn, Gammelgården

Äldsta bostadshuset, Gammelgården. Nu rivet.

Hamnen i Medhamn

Vi gjorde också ett kort stopp i Medhamns hamn där Alf Haraldsson hade sin båt medan han var yrkesfiskare. Elisabeth Andersson och Roland Tiger har tidigare intervjuat Alf om fisket förr i bygden.

Stenåsen

Vi for sen ut till och över gamla vägen till Kristinehamn och tog oss på vindlande grusvägar genom skogen till Stenåsen, en lite stuga på rum och kök. Där bodde Göran Andersson kallad Göra. Han var skomakare, spelman och fiolbyggare. Även efter Göra har vi några låtar. Kanske har även sonen Ernst Göransson bott här som barn. Som vuxen bodde han dock i Ingevaldstorp, Mossen inom Visnums socken.

Stenåsen

Lerbäcken

Sista stopp på vår lilla tur blev Lerbäcken. Där bodde Helge Johansson som vi har ett par låtar efter. Gården övertogs av dottern Signe Johansson. Nu ägs Lerbäcken av sonen på Hygn, Gustaf Höglund.

Lerbäcken

 

Åter i Klockargården efter tre timmars intressant resa intogs kantarellsoppa och äppelpaj. Sen en stunds spel innan dagen var till ända.

 

Vid pennan och bakom kameran        Maria Tiger

………………………….

 

Kilsby: Gösta Eriksson (kusin till Anton Karlsson)  ca 1875-  (P G Norberg,  upptecknare)                                                    

:Bror Beckman, 1866-1929 (född i Kr-h, upptecknare)

Berget: Anton Karlsson, 1900-1996 (Lennart Gybrant inspelningar)

Månserud: Otto Karlsson (Antons far), 1863-1939 (P G Norberg, upptecknare),

Munkerud:  Otto Karlsson, 1880-1944
  Sigvard Karlsson, 1912-1992 (Lennart Gybrant, inspelningar)

Vallkrog: Petter Persson, 1822-1906 (P G Norberg, upptecknare)

Medhamn: Edward Magnusson, 1887-1976( P G Norberg, upptecknare)

Stenåsen: Göran Andersson, 1868-1939      
Ernst Göransson, 1891-1974

Lerbäcken: Helge Johansson, 1894-1966

 

Anm: P G Norberg gjorde uppteckningar 1901 och Lennart Gybrant inspelningar på 1970-talet. 

Sigvard Karlsson, Visnums-Kil, spelman i tredje generation

SIGVARD KARLSSON(1912-1992) är tillsammans med Anton Karlsson (1900-1996) (Anton på Berget) två av de mest namnkunniga spelmännen i Visnums-Kil i modern tid. Oss veterligen spelade aldrig Sigvard och Anton tillsammans till skillnad mot deras fäder som ofta spelade tillsammans på stugbaler och i andra sammanhang. 

Sigvard och Anton var folkmusiker i en tid då nya musikaliska influencer gjorde sig gällande genom grammofonen och senare genom radions intåg i hemmen. Strukturrationalisering och mekanisering av jordbruket på de större gårdarna bidrog också till att successivt minska antalet anställda  och därmed förutsättningarna för traditionella sätt att utöva, lyssna och dansa till musik. Sigvard Karlsson anger i en intervju i P 4 Värmland 1987 att han inte spelat så ofta till dans utan utövat sin musik i mindre sammanhang där det musikaliska arvet efter Fadern Otto Karlsson (1880-1944) och farfadern Karl Andersson (f. 1838) kunde hållas aktuellt. 

Enligt Sigvard var farfadern en styv fiolspelman. Fadern Otto trakterade durspel och harmonium vid sidan av fiolen. Sigvard, som spelade både durspel och fiol, hade inte fiolen under hakan som brukligt är utan spelade med fiolen vilande mot bröstet i stället. 

Otto var anställd som dagkarl på Nynäs. I slutdelen av 1911-1915 bor han och familjen på dagsverkstorpet Lindsön, som idag ägs och sköts av Kristinehamns kommun som raststuga. 

Linsön och Munkerud

I slutet av 1920-talet flyttar Otto och familjen till Munkerud som arrendator först och sen som ägare sedan torpet avstyckats från Nynäs.
Här bedriver Otto jordbruk med 5-6 kor och häst, en verksamhet som drygades ut ekonomiskt genom skogsarbete vintertid. Sigvard kom också att arbeta i skogen som vuxen.
1944 dör fadern och Sigvard tar över torpet och bor kvar där ensam till sin död 1992.
Modern, Emilia Karolina Andersson, f. 1878 i Åker Södermanlands län kom in på ålderdomshem och levde till 1967.  Sigvard hade en halvbror, Rudolf (f. 1902) som mamman hade innan hon träffade Otto. Enligt uppgift kom Emilia till Nynäs som amma. Rudolf arbetade på gården Kilsby, bildade så småningom familj och lät bygga Östergården.    
 Torpet Munkerud hade telefon och elektricitet. Sigvard fick lita till elen som uppvärmning sedan han blivit för gammal för att orka skaffa ved för vintern. På den allt mer igenväxta vägen till och från torpet tar han sig fram med sin moped till macken och affären i Nybble och i allt mer sällsynta fall för ärenden i Kristinehamn.
Sigvard levde ensam utan hjälp av hemtjänsten in i det sista. Efter en stroke åkte han in på sjukhus och dog strax därefter. Han ligger begravd på Visnums-Kils kyrkogård tillsammans med sina föräldrar.

Sigvards låtar förs idag vidare främst genom Lennart Gybrant, Per Saxholm och Anders Norudde som sprider dem genom skivor, sociala medier, konserter och kurser.

Källor:

Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, 1930, 1990
Visnums-Kils kyrkoarkiv. Församlingsböcker 1905-1940
Programinslag 1987 i P4 Värmland om Sigvard Karlsson

Nyupptäckt folkmusik från Visnums härad

Det finns ganska få uppteckningar av vokal folkmusik från sydöstra Värmland. Betydligt fler låtar från området finns upptecknade och spelade. Det geografiska området i sydöstra Värmland som omfattas av Visnums härad är Visnum, Visnums-Kil, Nysund, Rudskoga och Södra Råda. Det senaste tillskottet till folkmusiken i vår del av landskapet hittades nyligen i Musik- och Teaterbiblioteket i Stockholm där några låtar och visor (11 st) från Visnums härad fanns bland Bror Beckmans arkiverade handlingar. Bror Beckman föddes 10 februari 1866 i Kristinehamn och avled 22 juli 1929 i Ljungskile. Farfadern Johan Wilhelm Beckman var präst och hymnolog. Fadern Adolf Beckman var musikbefälhavare vid Värmlands fältjägare, musiklärare och tonsättare, men också verksam som försäkringsinspektör. 

Bror Beckman 1866-1929

Bror Beckman blev försäkringstjänsteman som sin far men efter gedigen musikutbildning kompositör och 1910-29 chef för Stockholms musikkonservatorium, numera Musikhögskolan. 1911 blev han utnämnd till professor. Bror Beckman var vän med herrskapet Larsson på Kilsby i Visnums-Kil som han besökte åtminstone ca 1912. I hans handlingar i Musik- och Teaterbiblioteket finns bevarat ett gratulationstelegram på Beckmans 55-årsdag år 1921 från Erik Larsson på Kilsby. Konstnären Arne Kilsby var troligen under del av sina konstnärsstudier i Stockholm inneboende hos Beckman. Eventuellt gjordes folkmusikuppteckningarna i Kilsby, Visnums-Kil men möjligen även på annat håll inom det geografiska området som är Visnums härad och senast i slutet av 1920-talet. 

Vi minns de gamla spelmännen

Så går vi bort, men ändå finns
vi här i år och dar.
Så länge människorna minns
oss håller vi oss kvar.
---

Olle Adolphson

Visst är det märkligt att vissa människors eftermälen verkar bestå över tid, trots att de levt i relativt blygsamma omständigheter till skillnad mot andra med högre status och position under sin livstid och ibland med pampigare gravvårdar resta över sig.
Och visst är det märkligt att musiken har den förmågan sträcka sig över tid och generationer och beröra människor och bäras vidare av nya generationer av utövare och musikintresserade. I Visnums-Kil och för den delen även Visnum har det funnits aktiva spelmän som glatt människor med spel till dans och förströelse och vars folklåtar finns kvar och spelas än idag och påminner om de gamla kulturbärarna.

Kyrkan var länge stängd för spelmanmusiken. Idag är situationen en helt annan. Det närmaste några av de gamla spelmännen kom till musicerande i kyrkan var att trampa bälgen till kyrkorgeln. Otto Karlsson, Månserud var orgeltrampare 1905-1930. Hans son Anton Karlsson övertog sysslan och upprätthöll den till 1947 då kyrkan fick elektrisk ström liksom lufttillförseln till orgeln.

På kyrkogården hittar man glädjande nog fortfarande gravplatserna över många av traktens spelmän. Ingenstans anges att de var spelmän utan gravstenarna skriver t.ex. hemmansägare, jordbrukare skomakare m.m. liksom hemort.

På Visnums-Kils kyrkogård vilar följande spelmän:
Edvard Magnusson f. 1887, d. 1976
Otto Karlsson, Månserud, f. 1868-05-02 d. 1939-01-23
Anton Karlsson, Berget,1900-08-19, d. 1996
Otto Karlsson, Munkerud, f. 1880-10-14, d. 1944-01-08
Sigvard Karlsson, Munkerud, f. 1912-04-15, d. 1992
Helge Johansson, Lerbäcken, f. 1894, d, 1966
Göran Andersson, Västankärr, f. 1868-06-30, d. 1939-05-22
Ernst Göransson, f. 1891, d. 1974 (Visnums kyrkogård)

 

 

BILDERNA av Mats Holmstrand & Lennart Gybrant

Det lokala förlaget Norlén och Slottner gav i början av sommaren 2019 ut en fotobok med foton i svart/vitt av fotografen Mats Holmstrand och med kommenterande texter av spelmannen och konstnären Lennart Gybrant.

En stor del av bildverket ägnas åt Södra Råda medeltidskyrka som förstördes av lågorna en dag i november 2011. Bilderna speglar besökare som i stillsam beundran beskådar målningarna i kyrkans tak, människor i andakt, vigslar och barndop. Här finns bilder som ibland påminner om fotografen Sune Jonssons sätt att varsamt närma sig människor som uttrycker sin gudstro på olika sätt.

En annan bildsvit dokumenterar Visnums-Kilsspelmannen Sigvard Karlsson i Munkerud  vid en spelmansstämma i början av 1980-talet. Vidare finns ett avsnitt om pyramidbyggaren Lars Larsson i Sund och skomakaren David Andersson i Stenåsen. Bokens avslutande del speglar ett vinterdygn 1956 i byn Linhult, Södra Råda.
Mats Holmstrand är en mycket skicklig fotograf med blick för det egenartade och unika i människors vardagsliv. Mats borde uppmärksammas mycket mer för sin fotokonst. Lennart Gybrant har beledsagat Mats bilder med fina poetiska betraktelser. Boken Bilderna är ett värdefullt tillskott till den lokala litteraturen men har ett stort värde för den generellt intresserade av fotokonst.

Helge Johansson - spelman i Visnums-Kil

Helge Johansson 1894-1966 ärvde gården Lerbäcken efter sin far. Lerbäcken såldes från Backa 1896 i samband med att komministerbostället flyttades från Visnum till Visnums-Kil. 
Helge var spelman vid sidan av jordbruket och spelade till dans på logdanser tidigt på 1900-talet innan dansmusiken successivt förändrades och nya danser ersatte allmogemusiken.
Helge var väldigt blyg av sig och ville helst inte synas eller stå i centrum när han spelade.
Helge var god vän med skomakaren Göran Andersson i Stenåsen. Göran var även fiolbyggare och kom då och då till Lerbäcken för att visa upp någon nybyggd fiol och för att spela tillsammans med Helge.
" Det här gick ju riktigt bra. Vi kunde nog trä upp (uppträda)", brukade Göran säga ibland efter att ha spelat ihop med Helge. Helge skaffade en fiol som Göran byggt, en med speciellt utformad snäcka.
Helge spelade aldrig ihop med Anton på Berget och Sigvard Karlsson. Han hade liksom aldrig ärende åt det hållet. Idag vilar Anton på Berget och Helge Johansson sida vid sida på Visnums-Kils kyrkogård under var sin gravsten.

Helge Johansson