Ornitologen Erik Rosenberg

Sädesärla och gulärlor. Akvarell av Samuel Kaldén

 

Erik Rosenberg (1902-1971) är en legend bland fågelintresserade bl. a. för hans bidrag till forskning om fåglar och fältornitologi. Han föddes i Visnums kommun och tillbringade sin barndom fram till tio års ålder i Valunda och Ansgård. Hans far var Fridolf Johansson Rosenberg, f. 1873 i Berg, Medhamn, modern Gerda Alfrida Austrin, f. 1872 i Ölme Värmlands län. Erik hade ett syskon, en syster Ragnhild Maria, f. 1897 i Väse.

Erik Rosenberg 1902-1971

Erik började intressera sig för natur och speciellt fåglar redan i femårsåldern. Han var en uppmärksam observatör av både natur och människor i sin omgivning. Fågellivet kring Kilsviken erbjöd många tillfällen till fältstudier och han utvecklade tidigt beaktansvärda kunskaper om fåglar trots avsaknad av facklitteratur på området.  1912 flyttade familjen till Örebro. Eriks far var fanjunkare i Kungl. Livregementets grenadjärer och blev permanent stationerad i Örebro vid det nybyggda regementet där. Erik blev elev vid Högre allmänna läroverket i Örebro och publicerade redan i gymnasieåldern uppmärksammade artiklar i fackpress och blev medarbetare i Nerikes Allehanda 1925-30.  

Stenskvätta med Kilsviken i bakgrunden. Akvarell: Samuel Kaldén 1924

Under 1930-talet publicerade han Oset och Kvismaren (1934; 4 uppl. 1977) om våtmarkernas fågelliv och Uvberget och tjäderskogen (1937) om Kilsbergens fågelliv. Erik bidrog till att uppmärksamma Oset och Kvismarens hotade situation och fick uppleva att dessa sjöar blev klassade som naturreservat. Han uppmärksammade även kvicksilverbetningen av utsäde och dess negativa verkningar för rovfåglarna, främst pilgrimsfalken, och fick 1963 se ett förbud mot betningen. Han var en av fyra huvudredaktörer för bokverket Våra fåglar i Norden (1942-47). Rosenberg var också under flera årtionden en flitig radioröst i naturprogram och blev Sveriges första naturvårdskonsulent. 1953 kom hans huvudverk Fåglar i Sverige ut och har sedan publiceringen kommit ut i tio utgåvor och kan fortfarande köpas i bokhandeln. Med sitt spänstiga språk och sina pregnanta artbeskrivningar och beskrivningar av fågelläten blev den genast en stor framgång trots avsaknad av bildmaterial.  

Fältarbetet i och kring våtmarker i alla typer av väder tog så småningom ut sin rätt och förkortade hans liv. Han dog i Örebro 1971 endast 69 år gammal men omnämns fortfarande med djup respekt bland naturälskare och ornitologer. Han glömde aldrig sin uppväxtort i Visnum och skaffade sig på 1940-talet ett litet torp på Bengtsgårdsnäset i närheten av Kilsviken dit han inbjöd goda fågelskådarvänner att dela hans intresse. 1976 utkom postumt Erik Rosenbergs självbiografi Lockrop och vingsus som inledningsvis innehåller värdefulla och läsvärda skildringar av liv och arbete i Visnum i början av 1900-talet. Erik Rosenbergs anteckningar sammanställdes efter hans död av Allan Thybell, journalist och författare som skolade om sig till präst och tjänstgjorde i Visnums-Kils församling i åtta år.

Mona Kalin 1936 – 2019, en författare med anknytning till Kristinehamn, Bäckhammar och Visnum

Mona Kalin

Mona Kalin föddes i Kristinehamn 1936. Hennes far var svetsaren Tage Kalin och modern Astrid, född Axelsson. På grund av moderns sjukdom växte hon upp hos släktingar i Bäckhammar. Hon gick kontors- och journalistutbildning i Göteborg, där hon bodde och arbetade i många år som journalist och yrkeslärare.

Varje sommar återvände Mona Kalin till Kristinehamn och den lilla skrivarstugan mellan järnvägsstationen och pingstkyrkan. Under ett antal år hade hon dessutom en liten sommarstuga i Valunda, Visnum. Sommartid kunde man ibland möta henne på vägen från bussen eller från affären i Nybble med en somrig hatt på huvudet och dragandes på en shoppingkärra.

Mona Kalin hämtade mycket av sitt litterära stoff i arbetarmiljöerna i bruksorten Bäckhammar (Harghammar i romanerna). Där fanns en rik muntlig berättartradition med utgångspunkt i fantasi och myter men även med hög grad av verklighetsförankring. Hon räknas som en i raden av viktiga kvinnliga arbetarförfattare men påverkan från äldre värmländsk berättartradition, framför allt Selma Lagerlöf, är också tydlig.

Arbetarkök i Bäckhammar. Ur Kristinehamns bildarkiv.

Mona Kalin hann ge ut sju romaner, en lättläst roman, två diktsamlingar samt en radiopjäs baserad på romanen ”Den babyloniska prinsessan”. Hennes första roman ”Livet är härligt”, som utkom 1978, är baserad på hennes fars barndom i Bäckhammar, hennes sista, 38 år senare (2016), baseras på moderns erfarenhet av svensk psykvård från 1940-tal och framåt. Romanen ”Käraste syster min” utgavs 1981 i En bok för alla och kom att ge romanen många nya läsare.

Inga goda ord. Dikter. (Wahlström & Widstrand 1965)

Livet är härligt (Alba 1978)

Käraste syster min (Alba 1979)

Svansviftningarnas drottning (Alba 1981)

Den barmhärtige Hemsamariten (Alba 1983)

Sara och kärleken (LL-bok, 1984)

Prinsessan av Babylonien (Alba 1986)

Kattleken (Alba 1989)

Gamla vanliga dikter. (Nomen förlag, 2015)

Arbetarhustru. (Nomen förlag, 2016)

Några av Mona Kalins bokutgåvor, flera med omslag av Hans Arnold

Folkligt kulturarv i form av populärkultur, sägner, sagor, folkvisor är ett återkommande inslag i hennes författarskap. 1962 lämnade Mona in till ULMA i Uppsala (accnr 25054) en sammanställning av visor, ramsor och lekar efter Ida Karlsson, Visnums socken, som i sin tur hade materialet efter Kristina Kalin (Andersdotter) f. 1868. 

Tyvärr finns inga noter till visexemplen här nedan men de två första sjungs helt säkert på fiskeskärsmelodin. 

Stackere den sôm litta ä

långt imella gålera.
Hänner å fötter blir fulle mä frôst
å ögona fulle mä tårer.

Vi ska lulle mammas barn
å tjäne ôss e kake.
Ôm vi inga kake får
ska vi lätte lulla stå
å lätte pôjken gråte. 

Det satt ena käring ve vägen å spann

fantan tulan lu lan lej.
Hon koka en gröt så pepprande fin
fantan tulan lu lan lej:
Skam ger ja rocken.
Prästen ger ja tampa.

Sågs dä va Vall-Kari feck
när ho geck vall uti skogen.
Ho feck den lelle spelgôssen vånn
som inte vell köre för plogen.
Och skogen å plogen å Vall-Kari mä,
skogen å plogen å Kari.

Va ska du mä tåa?
Ja ska hôppe te koa.
Va ska du mä koa?
Ja ska mjölke henne.
Va ska du mä mjölka?
Ja ska ge de småbarna
sôm sitter på körktaket
å gråter efter mat. 

Mona Kalin avled i oktober 2019 i en ålder av 83 år. De flesta av hennes verk finns inte längre att köpa i bokhandel. Hennes sista roman ”Arbetarhustru” som kom 2016 finns däremot att få tag på. Övriga verk kan lånas på bibliotek eller köpas i antikvariat.