 |
| Ur församlingsboken för Visnums-Kil 1919 |
Så här i pandemi-/coronatider kan det finnas anledning att
rikta blickarna bakåt i tiden till utbrott av virussjukdomar som föregått den
som vi nu drabbas av. Det mest drabbande av virusutbrott under förrförra
seklet var spanska sjukan, som plågade världen och lämnade ca 50 000 000
avlidna i sitt spår. I Sverige drabbade spanskan med en mild form i början av
1918 för att återkomma med en aggressivare form senare under året. I Norrland
drabbades många under 1920. Här var Norrbottens och Jämtlands län hårdast
drabbade. I Sverige som helhet dog ca 27 000 i spanskan. Spanskan fick
fäste och spridning på första världskrigets slagfält. På grund av censuren hos
de stridande nationerna hindrades spridning av nyheter om sjukdomen. I Spanien,
som inte var inblandad i kriget, var öppenheten om sjukdomen utan begränsning.
Därför fick sjukdomen i folkmun heta spanska sjukan trots att Spanien inte var
upphov och orsak till sjukdomen.
100 år efter utbrottet finns ingen kvar som har förstahandserfarenheter av spanskan. Vi får nöja oss med historieskrivning, forskning och efterlevandes berättelser som förts vidare i släkten. Jag har frågat en del äldre personer i Visnums-Kil om i vilken grad spanskan drabbade socknen men alltid fått mycket vaga svar. Jag har gått igen församlingsboken för Visnusms-Kil för åren 1918-1920 för att undersöka vilken dödsorsak som noterats för de avlidna i församlingen under denna tidsperiod. Man kan förmoda att det i somliga fall rått osäkerhet om vad som orsakat dödsfallet. Lunginflammation var t.ex. ett vanligt tillstötande sjukdomsförlopp till följd av olika sjukdomstillstånd. Penicillinet, som upptäcktes 1928, skulle dröja till 1941 innan det började användas i sjukvården.
100 år efter utbrottet finns ingen kvar som har förstahandserfarenheter av spanskan. Vi får nöja oss med historieskrivning, forskning och efterlevandes berättelser som förts vidare i släkten. Jag har frågat en del äldre personer i Visnums-Kil om i vilken grad spanskan drabbade socknen men alltid fått mycket vaga svar. Jag har gått igen församlingsboken för Visnusms-Kil för åren 1918-1920 för att undersöka vilken dödsorsak som noterats för de avlidna i församlingen under denna tidsperiod. Man kan förmoda att det i somliga fall rått osäkerhet om vad som orsakat dödsfallet. Lunginflammation var t.ex. ett vanligt tillstötande sjukdomsförlopp till följd av olika sjukdomstillstånd. Penicillinet, som upptäcktes 1928, skulle dröja till 1941 innan det började användas i sjukvården.
Visnums-Kils landskommun hade 970 invånare 1918, 965 år 1919 och 953 invånare 1920.
Så här såg dödstalen i infektionssjukdomar ut under den aktuella tidsperioden 1918-1920 i socknen:
Spanska sjukan 11 (ca 1,1 % av befolkningen)
Lunginflammation 6
Tuberkulos 5
Difteri 3
Dödsfallen i spanskan inträffade för Visnums-Kils del mellan oktober 1918 och mars 1919.
/Roland Tiger
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar