Signe Johansson. Foto 2016 |
Signe Johansson, allmänt omtalad som Signe i Lerbäcken, avled 2020 i en ålder av 87 år. I och med hennes bortgång sattes en slutpunkt för släkten Johanssons ägarskap av Lerbäcken med undantag för huset Lerbron som fortfarande finns kvar inom släkten. Idag äger Hygn Lerbäcken.
Signe var, något som är allmänt omvittnat, en outsinlig
källa till kunskap om personer och händelser från förr. Hon var alltid
tillgänglig för frågor och man kunde dessutom alltid få en pratstund med henne
i samband med arrangemang och sammankomster i socknen som hon ofta tog del i.
Hon var också en flitig föreningsmänniska och engagerade sig ända från starten
1964 i hembygdsföreningen. Hon tillhörde syföreningen så tidigt som 1949. Hon
sjöng också i kyrkokören under många år.
Sommaren 2016 besökte jag och min fru Signe vid ett par
tillfällen och fick ett samtal med henne om framför allt hennes egen och
Lerbäckens historia. Det blev i slutändan två och en halv timmes inspelat
material. Följande är hämtat ur innehållet från dessa möten med Signe.
Anders Karlsson, farfar till Karin söder, var första ägaren
till Lerbäcken, sedan gården avstyckats och försålts av kyrkan i samband med
tillkomsten av komministerbostället i Visnums-Kil. 1912 förvärvade Johan Johansson, farfar till Signe, Lerbäcken
Han var gift med Sofia Jonsson f. 1855. Signes far Helge, f. 1894, var enda
barnet och övertog gården på 1940-talet. Mamma Sofia var född 1897 i Noltorp.
Signe hade tre syskon: Dagmar f. 1921, Karl-Erik f. 1923, Kristina ”Stina” f.
1926. Signe var yngst i syskonskaran f. 1932. När föräldrarna inte längre
orkade med arbetet i hemmet, jordbruket och i skogen, fick Karl-Erik och Signe
axla ansvaret för gården. Signes systrar hade tidigt lämnat hemmet för arbete
på annat håll. Pappan Helge avled av sina
hjärtbesvär 1966. Modern levde ytterligare elva år men ständigt plågad av
reumatisk värk som tvingade henne till vård utanför hemmet långvariga perioder.
Bostadshuset i Lerbäcken |
1964 köpte Signe och hennes bror Lerbäcken och inkorporerade
samtidigt Lerbron som i fastighetsbeteckningen hörde ihop med Kärr. Lerbäcken
och Lerbron var ungefär lika stora hemmansdelar men Lerbron hade större
åkerarealer och mindre skog än Lerbäcken. Lerbäcken/Lerbron kunde föda 10
nötdjur inklusive ungdjur. Maskinmjölkning installerades redan på 1940-talet.
Jordbrukstraktor inköptes 1959. Första bilen inköptes 1960 gemensamt i
familjen, en begagnad PV. Signe hade tagit körkort samma år. Under 1940-talet
var rökeriet på gården ofta anlitat, inte minst av alla som på 1940-talet hade
licens för att hålla hushållsgris. 1943 fick man elektricitet indragen genom
Visnums-Kils Elektriska förenings försorg. Andelar i föreningen betalades efter
storlek på gårdarna. Vattentoalett installerades 1971-72. Brunnen på gården,
som delar av året sinade, djupborrades och sprängdes 1973.
1975 avled plötsligt Signes bror Karl-Erik i den sällsynta
och på den tiden tämligen okända sjukdomen hemokromatos. Brodern var endast 52
år när han gick bort och Signe stod nu ensam med ansvaret för gården. Signe
lyckades behålla gården men gjorde sig tidigt av med mjölkdjuren. Signe
prioriterade det fasta arbetet i skolans bespisning, som ändå gav en stadig
månatlig inkomst. Signe inriktade sig nu på uppfödning av livdjur, kvigor, som
efter två år betäcktes och såldes på kreatursauktion, oftast i Kil. Sista
kvigan såldes 1982. Signe klarade arbetet på gården bl.a. med hjälp av Holger,
gift med systern Stina liksom så småningom deras son Björn och längre fram
övriga släktingar.
Holger och Stina köpte så småningom huset Lerbron som
sommarbostad. Jordbruksmarken har på senare tid varit utarrenderad till Ed.
Vid sidan av arbetet på gården i Lerbäcken var Signe
anställd i skolbespisningen vid nya skolan i Kärr 1954 -1995. Hennes
anställning omfattade 5 timmar/dag. I hembygdsföreningens arkiv i gamla skolan
i Kärr finns arkiverade Signes matsedlar från hennes arbete i skolbespisningen.
I arkivet finns också dokumentation av inköp av matvaror till skolluncherna, så
länge Signe hade eget ansvar för den delen.
Som mest fanns 80 personer i skolan inklusive personal. Två anställda
arbetade i köket, Signe och Jenny Grund. När Jenny Grund pensionerades
anställdes Clary Karlsson. Clary Karlsson var gift med Knut Karlsson,
Brunnshagen. När Clary gick i pension
återbesattes inte hennes tjänst. Signe fick i stället utökning av sin arbetstid
och slapp en del städning t ex av matsalen. Varor till skolluncherna inköptes i
affären i Kärr. Affären lades ned 1970-71. Inköpen gjordes sedan i affären i
Nybble. När Nybble avsade sig leveranserna till skolan i Kärr fick Elis
Johansson i Holmen överta dessa. 1978 lades affären på Holmen ned. Sedan blev
det Hakonbolaget som levererade samtidigt som besluten rörande skolmaten
centraliserades. Signe avgick med pension 1995. Signe trivdes med arbetet i
skolan, inte minst uppskattade hon kontakten med elever och personal. Hon
berättade att hon då och då mött f.d. elever som i vuxen ålder uttryckt sin
uppskattning av henne och hennes matlagning. Ingen behövde nånsin gå hungrig
från skollunchen när Signe lagade maten.
Jenny Grund arbetade tillsammans med Signe i skolbespisningen. |
När eleverna i Kärrs skola började vårterminen 1954, möttes
de av nedanstående skolmatsedel för januari. Notera att skolveckan 1954 även
innefattade lördagar. Femdagarsveckan infördes allmänt 1968 även om många
skolor redan på 1950-talet på försök infört femdagarsvecka.
Fre |
8 |
Potatis och
falukorv |
Lör |
9 |
Blodpudding
med lingon |
Mån |
11 |
Risgrynspudding
med saftsås |
Tis |
12 |
Ärtor och
fläsk |
Ons |
13 |
Potatismos
och fläskkorv |
Tor |
14 |
Spenatsoppa |
Fre |
15 |
Potatis och
strömming |
Lör |
16 |
Kakao och
smörgås |
Mån |
18 |
Pannkaka med
lingon |
Tis |
19 |
Grönsakssoppa |
Ons |
20 |
Pytt i panna
och ägg |
Tor |
21 |
Makaroner och
köttbullar |
Fre |
22 |
Potatis och
färsk sill |
|
|
|
Lör |
23 |
Kräm och
smörgås |
Mån |
25 |
Blodpudding
med lingon |
Tis |
26 |
Potatis och
kalvsylta med rödbetor |
Ons |
27 |
Ärtor och
fläsk |
Tor |
28 |
Potatis och
fiskbullar |
Fre |
29 |
Mannagrynspudding
med saftsås |
Lör |
30 |
Nyponsoppa |
I dagens skolmatsedel är det inte mycket som överensstämmer
med matsedeln för 1954. Idag serveras i Kristinehamns skolor alltid två rätter
varav en vegetarisk och det är väl nästan bara falukorven som idag påminner om
50-talets husmanskost.
Källor:
Intervju med Signe Johansson Tis 28 juni 2016 Del 1
Intervju med Signe Johansson Tis 26 juli 2016 Del 2
Kollegieblock med Signe Johanssons skolmatsedlar fr o m
1954. Hembygdsföreningens arkiv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar