Lars Lämgren om golvuret i Visnums-Kils kyrka

Golvuret ursprungligen skänkt till kyrkan av Nynäs

 

Inom EU existerar en digitaliseringstjänst som fått namnet EOD (E-books on demand).  För  närvarande deltar 40 europeiska bibliotek i projektet bl a Kungliga Biblioteket. Här hittade jag en liten skrift av Lars Lämgren som författade lokalhistoriska alster företrädesvis med motiv från Ölme. Lars Lämgren var född  i Lungsunds socken, Värmlands län 1855. Han blev indelt soldat för hemmanet Lämås i Ölme där han avled 1925. 1919 publicerade han en 15-sidig liten skrift betitlad Visnum och Visnums-Kil : Några anteckningar. Kristinehamn 1919. Publikationen kan man läsa som e-bok om man följer denna länk file:///D:/VISNUMS-KIL/L%C3%84MGREN,%20LARS.pdf

I den lilla skriften kan man på sidorna 11-12 läsa om golvuret vid norra långsidan av kyrkan, ett urverk som idag inte längre är igång med ringning varje kvart, halv och hel timme. Högst uppe på uret finns några små figurer som dansade runt när uret slog och som distraherade kyrkobesökarna. Åtminstone tyckte prosten från Visnum Johannes Fröding det. Man får kanske anta att det gäller Johannes Fröding eftersom Lars Lämgren skriver ”gamle prosten Fröding”.  

Då man skall hålla bouppteckning måste man även besöka kyrkovinden. Där finnes förvarad en mycket märkvärdig slagklocka. Då den stod i kyrkan slog den på hel, halv och kvarts timma. Då hon slog, dansade en hel del små figurer ovanpå huven. Denna märkvärdiga klocka sades vara en gåva till kyrkan från Nynäs, och den lär slutligen på gamle prosten Frödings föranstaltande ha blivit fraktad dit, där den nu står. Anledningen skulle ha varit, att hon störde andakten, då kyrkfolket mera tittade på klockan än lyssnade till predikan, och väntade att 8 klockor skulle pingla och en hel del gubbar dansa.

När golvuret togs till nåder och fick sin nuvarande plats längs norra kyrkväggen är oklart. Kanske skedde det i samband med renoveringen av kyrkan på 1940-talet, då även andra undanställda inventarier åter fick plats i kyrkan.

Arne Kilsby - Värmländsk konstnär med rötterna i Visnums-Kil

Arne Kilsby. Självporträtt 1975

Arne Kilsby föddes 1895 och växte upp på den stora gården Kilsby som äldste son till godsägaren Erik Henning Larsson, f. 1862. Hans yngre bror Ernst f. 1897 kom att ta över gården och jordbruket. En yngre syster Gunhilde, kallad Gun, gifte sig med läkaren Hakon Sikén och bosatte sig i Stockholm.

Oftast var det den äldste sonen i huset som förutsattes axla ansvaret för gården och jordbruket men Arne Kilsbys håg stod till annat.  Tidigt yppades hans intresse för att måla och teckna. Hans uttalade önskan att bli konstnär föll, kan man förstå, inte i god jord hos fadern Erik. Han ansåg att sonen åtminstone borde skaffa sig en ordentlig utbildning för arbete i bank eller liknande. 

Han hade gått realskola i Kristinehamn och behövde gå vidare. Konstnärskap var inget att satsa på menade föräldrarna. Arne underordnade sig faderns önskan och flyttade till Stockholm för att som privatist ta studenten och inleda en karriär som bankanställd.  

Han fullföljde inte den utstakade studieplanen utan började efter ett tag i Ahltins målarskola. Med ett tidigt självporträtt sökte han tillträde till konstakademien och blev antagen 1919.Hans lärare på konsthögskolan var Olle Hjortzberg och Oskar Björk. Efter avlutade studier 1922 vistades han nio månader i Paris och studerade måleri för Othon Friecz. Trots knapra förhållanden i starten som konstnär kunde han ändå göra de sedvanliga bildningsresorna till Frankrike, Italien, England m fl länder. I slutet av 1930-talet fick han möjlighet att se sig om i hemlandet och fastnade motivmässigt för landskapen på Österlen, i Blekinge, på Öland och på Gotland. Även Visnums-Kilsslätten har färgat hans måleri som har karakteriserats som ett intimt måleri med en stillsam kolorit, utan stora gester och ofta i det lilla formatet.  Kilsby var främst känd för sina porträtt, stilleben och sitt landskapsmåleri. Hans stora förebilder och inspiratörer inom franskt måleri var Paul Cézanne 1839-1906 och Pierre Bonnard 1867-1947.

     Höstlandskap med aspar. Värmlands Museum

                  Från Visnums-Kil flyttade han till Karlstad och Romstad 1947. Främsta orsaken till flytten var att ge sina barn bättre möjligheter till utbildning på hemorten. Det vita huset på Ekbacken  i Visnums-Kil, med utsikt från ateljéfönstret mot Kilsby, hade han kvar.

Arne Kilsby debuterade med en samlingsutställning i Karlstad rådhus 1922. Han har haft separatutställningar i Värmlands Museum 1927, 1959, 1964. 1945 ställde han ut i Stockholm, i 1972 i Kristinehamn 1968 och på Galleri Gripen i Karlstad 1972.

Han finns representerad i Värmlands museum, statliga och kommunala samlingar i Karlstad, Härnösand, Umeå och Stockholm.

    Ringblommor - Stilleben. Privat

Den retrospektiva utställningen 1975, som arrangerades av Värmlands museum, representerar en värdig avrundning på ett långt och framgångsrikt konstnärskap. Den åttiårige konstnären skulle ändå ha ett antal år kvar som aktiv konstnär innan han 1989 lade ner penslarna för gott.

 Ekbacken sedd från kyrkan

    Källor:

Arne Kilsby – Retrospektiv utställning 8 mars-31 mars 1975, Värmlands Museum 

Nestor bland Värmlands konstnärer – Arne Kilsby. NWT 1975-03-10

Arne Kilsby ställer ut 120 verk retrospektivt. NWT 1975-03-12

Anders Enemar - lärarsonen i Järsta blev professor i zoologi vid Göteborgs Universitet

Starar i björken. Akvarell: Samuel Kaldén

Anders Enemar (A E) föddes 1926 som son till skolläraren i Järsta, Visnums-Kil. Närmsta grannar var familjen Oscar Lövgren i pastorsbostaden (om Oscar Lövgren handlar en tidigare artikel i bloggen). A E hade nära till skolan då skollärarbostaden låg alldeles intill skolhuset. Närmsta omgivningen utgjordes av småskaligt jordbruk, i öster tog skogen vid och åt andra hållet låg Stora Edsvattnet, en långsmal fågelsjö och våtmark.

A E blev tidigt intresserad av fåglar och deras beteende. Inledningsvis var det fåglarna kring gården som väckte intresse, svartvita flugsnapparen i holken på skolans yttervägg, sädesärlan som hade bo i vedhögen ute på gården och ladusvalorna och hussvalorna och deras bon i lador och under takskägg.1939 lades skolan i Järsta ned p.g.a. för få elever. Familjen flyttade till Kumla där fadern tillträdde en ny lärartjänst. Erik Rosenberg, den store föregångsmannen inom fältornitologi, född i Valunda, träffade aldrig den fågelintresserade eleven i Järsta skola. Erik R var 24 år äldre än A E och hade flyttat till Örebro mer än tio år innan A E såg dagens ljus. De skulle dock mötas och diskutera gemensamma frågor längre fram i tiden.

Järsta skola

Vad gäller yrkesval hade A E tänkt sig bli lärare, men Gunnar Otterlind, en av den tidens namnkunniga inom Sveriges Ornitologiska Sällskap (SOF) och Vår Fågelvärlds (VF) redaktör uppmanade A E att studera biologi i Lund. Han hörsammade rådet vilket ledde fram till en framgångsrik akademisk karriär och en professur vid zoologiska institutionen i Göteborg.

Efter genomförd grundutbildning inledde Anders avhandlingsarbete inom området morfologi (läran om organismernas form och byggnad). Det var tillfälligheter som gjorde att det blev just detta område. Bertil Hanström, professor i Lund just då bedrev studier på hypofysens anatomi och histologi (om biologisk vävnad) och behövde forskningshjälp. Han disputerade1961 på hypofysens embryologi (läran om organismers tidiga utveckling). Avhandlingen ansågs så framstående att den ledde till en docenttjänst. Inom kort blev han utnämnd till professor i zoologi vid Göteborgs universitet 1966–91.

Anders Enemar

Fåglar ansågs vid den tiden inte lämpliga för en doktorsavhandling. Det hindrade inte A E att parallellt med avhandlingsarbetet i morfologi arbeta med och lägga fram en avhandling i ornitologi. Resultatet blev en metodanalys. Den metod man tidigare använt för att räkna fåglar visade sig inte vara helt tillförlitligt och A E utarbetade en helt ny metod för räkning av fågelbestånd. Arbetet med fåglar blev något av ett sommarjobb och en avkoppling från professorsplikterna. A E har blivit känd för att starta två av de mest långsiktiga fågelinven-teringsprojekten i landet. Det gäller häckfågeltaxering i Fågelsångsdalen i Lund som startade i början av 1950-talet och pågår än idag. Det andra är LUVRE-projektet (Lund University Vindel River Expedition) i Vindelälvsdalen som startade 1963 och som också lever kvar än idag.

Så tillbaka till Erik Rosenberg och AE. De hade i mitten av 1940-talet ett meningsutbyte om eventuell förekomst av smålom i Stora Edsvattnet. A E hade vid en cykelsemester i Visnums-Kil observerat smålom i vattendraget. Erik R hade missat lommen vid ett besök tidigare samma år. Erik R var skeptisk till A E:s observation eftersom Stora Edsvattnet inte bidrog med rätt häckningsmiljö för smålommen. Erik R fick motvilligt ge sig i denna fråga. Om mötet med Erik R berättade A E i en av fem artiklar han bidragit med  till Visnum och Visnums-Kils hembygdsförenings årsskrift (2004, 2005, 2009, 2012, 2014).

A E var bosatt i Mölnlycke där han avled 2018.

Bäcklampa

 

Erik Rosenberg f. i Visnum 1902, välkänd och respekterad ornitolog, skribent, naturvårdare m m, berättar i sin självbiografi Lockrop och vingsus om ett julbesök hos släkten i Berg strax efter nyår 1910, då Erik var åtta år. Det var ordentlig vinter och kallt det året. Familjen åkte i släde från Ansgård via Stenänge och Strand över Kilsviken mot Nynäs och därefter via kyrkan in på Medhamnsvägen.  På kuskbocken satt Karl i Haddåa och spänd för släden travade norskhästen Plutt, för tillfället försedd med bjällerkrans.
Efter kalaset och samvaron ställdes mot kvällssidan färden tillbaka mot hemmet. Alla var färdigpratade och dåsiga efter all maten och Erik somnade av och till under återresan. Men vid Likkistberget och Bäcklampa vaknade han på helspänn. Erik tyckte sig skönja en liten tänd lampa mellan enbuskarna vid sidan av vägen.

Bäcklampa, våtmarken mellan Broby och Myrhultsvägskälet, har så länge ortsbor kan minnas varit förknippat med spökeri. Folk har tyckt sig se irrljus eller lyktgubbar när de passerat stället kvälls- eller nattetid. I folktron har irrbloss förknippats med själen från en avliden människa, Ibland associerat med en skepnad som bär på en lykta.
I det aktuella området ska det ha funnits ett torp, Bäcken eller Bäckåsen, och ljusfenomenet kan ha en koppling till detta.
Erik Rosenberg lanserar i sin självbiografi teorin att delen ”-lampa” i Bäcklampa ska vara av finskt ursprung. Lampi betyder mycket riktigt tjärn/mindre vattendrag på finska. Men hur i så fall detta finskbesläktade ord har fått fäste i sydöstra Värmland är kanske inte så lätt att bevisa. Linus Brodin visar dock i sin historik om Visnums kyrka 1933 att finnar tidvis befunnit sig i sydöstra Värmland, allt enligt domböcker från 1600-talet.
Vad som är fakta och folktro i frågan om Bäcklampa är kanske omöjligt att avgöra men att berättelsen om övernaturliga fenomen kopplat till Bäcklampa lever än idag är däremot alldeles sant.

Litteratur:
Brodin, Linus: Visnums kyrka 1733-1933, Kristinehamn, 1933.
Rosenberg, Erik: Lockrop och vingsus. Redigerad av Allan Thybell, Örebro, 1976

Ämnesregister Visnums & Visnums-Kils hembygdsförening

över lokal- och kulturhistoriska artiklar i hembygdsföreningens årsskrift 1990-2020.

I den mån artikelns rubrik inte speglar artiklarnas innehåll har artiklarna försetts med ämnesord inom hakparentes. I vilken årsskrift som artiklarna återfinns anges inom vanlig parentes. 

 

Föreningshistoria
P-V Heimer: Milstolpar i föreningens historia [hembygdsföreningen] (1990)
Handens arbete – hjärtats tanke [utställning, hembygdsföreningen] (2000)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
B. Magnusson: Så började det 1963 [hembygdsföreningen] (2003)
P-V Heimer och G. Johansson: Mosstorpet [hembygdsföreningen] (2005)
P-V Heimer: Jubileumsreflektioner [hembygdsföreningen, utställningar] (2010)
M. Nilsson: Bygdegården Gamla skolan [hembygdsföreningen] (2014)
U. Bertilsson: Historikträff hos Tore Norgren 2007-09-24 [idrott, föreningsliv, Säby IK, Visnums BK]
Margareta Nilsson: Till minne av Signe [Johansson] [Signe Johansson, Lerbäcken, hembygdsföreningen] (2020)

Person- släkthistoria/självbiografiska artiklar
P-V Heimer: Isak Wallgren - klockare i Visnums-Kil (1998)
P-V Heimer: Den indelte soldaten (1999)
A. Eskils: Fars berättelse [Vänern, norsfiske] (2000)
D. Eliasson: Minnen i skymningen 1999 [Kyrkfallet, vissång, gårdens sysslor, fiske] (2001)  (2011)
H. I. Svensson: Till hembygdsföreningen [personhistoria, släktforskning] (2002)
B. Magnusson: Fiske [Vänern, Noret, sikfiske, gäddfiske, nättillverkning, backstugor och torp, Niklas Bengtsson f. 1822] (2003)
I. Eliasson: Sommarvägen [Medhamnslanne, Baggerud, Vänern] (2003)
S. Backman: En piga bland pigor del II [Stina Backman, Kilsby] (2003)
A. Boström: Julminnen [högtider, Hyllerud] (2004)
A. Enemar: Kring söndagsskolan i Järsta missionshus under 1930-talet [söndagsskola, Anders Enemar, Järsta] (2005)
D. Backman: Barndomsminnen [julotta, julfirande] (2004)
S. Backman: Minnen och fadäser (2004)
A. Enemar och B. Vather; Järsta skolrote och kosthållet i en lärarfamilj under 1930-talet [kost, skola] (2005)
I. Eliasson: Präst ellermjölbagare? Kåseri vid Visnums-Kils 250-årsjubileum [Arne Kilsby, Arvid Ernvik, Nils Eliasson, Erik Rosenberg, Gustav Persson i Berg, Fredrik Hammarhjelm, Visnums-Kil] (2006)
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
Ur hembygdsarkivet (urval P-V Heimer) [kolning, boskapsskötsel, Axel Boström] (2007)
D. Eliasson: Eda sitter och minns [skolgång] (2008)
C. Johnson: Kring Petrus Gyllenius vandringar i bl.a. Visnums-Kil på 1660-talet [förkunnelse, skolgång] (2009)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning] (2009) E, Svensson: Minnen från Ansgård [Skansen, Stenbacken 1:7, biodling, arbete i affär, butiker och varubilar, Erik Rosenberg] (2010)
N. Eliasson: Åtta brev från länssjukhuset i Karlstad våren 1952 [sjukvård] (2011)
T. Vall: Helge Vall /1902-1984) och Ransätersstaken [metallverkstad, Bäckhammar] (2011)
T. Vall: Blaxmo badanstalt [badinrättning, O. W. Birath, Blaxmo] (2011)
R. Brattsand: Ett svenskt bröllop i Chicago 1895 [emigration, Brattsand] (2011)
A. Boström: Minnen från Broholm (2012)
C. Johnson: Sokn-Beskrifning öwer Visnum och Kil i Wermelands län [Anders Hedrén (1748-1819), Jan Magnusson, Skoga gård (1803-1877), Visnum, Visnums-Kil] (2014)
J. Hedlund: En hälsning [vapenfri tjänst, Nynäs, John Hedlund] (2016)
S. Johansson: Tre utvandrade bröder från Medhamn [Gustav/Anders Rainer, Edvard Rainer, Karl Rainer, Sand i Medhamn] (2016)
N. Eliasson: Karin Söders härstamning från Visnums-Kil (2018)
Margareta Nilsson: Till minne av Signe [Johansson] [Signe Johansson, Lerbäcken] (2020)

Genealogi/släktforskning
B. Tisell: Det som var en gång … (1994)
H. I. Svensson: Till hembygdsföreningen [personhistoria, släktforskning] (2002)

Svenska kyrkan och frikyrka
D. Eng: Klockare i Kil under 340 år (1991)
P-V Heimer: Isak Wallgren - klockare i Visnums-Kil (1998)
A. och S. Eskils: Medhamns skola 1867-1954 {skola, församlingshem, gudstjänstlokal] (1999)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
S. Johansson: Kyrkliga syföreningen 100 år [prästfesten] (2003)
A. Enemar: Kring söndagsskolan i Järsta missionshus under 1930-talet [söndagsskola, Anders Enemar, Järsta] (2004)
D. Backman: Barndomsminnen [julotta, julfirande] (2004)
A. Enemar och B. Vather; Järsta skolrote och kosthållet i en lärarfamilj under 1930-talet [kost, skola] (2005)
C. Johnson: Kring Petrus Gyllenius vandringar i bl.a. Visnums-Kil på 1660-talet [förkunnelse, skolgång] (2009)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning, kyrkomusiker] (2009)
I. Eliasson och A-S Åberg: Silverlöjan [votivbild, silversmed/formgivare, Visnums-Kils kyrka] (2010)
R. Tiger: Betaniakapellet i Visnums-Kil [Kärr, pingsrörelse] (2018)
R. Tiger: Byggdes klockargården 1806 eller 1874? [kyrkstall, kockarbol, Carl Carlsson, Lars Wennerström, Isak Wallgren] (2019)
Ingvar Sohlberg: Lundgren med lådan [psalmodikon, skräddare, förkunnare, Carl Lundgren f. 1836] (2019)
Psalmodikon – Sveriges vanligaste instrument på 1800-talet [Johan Dillner, psalmodikon] (2019)

Emigration
P-V Heimer: Några glimtar från emigrationen till Nordamerika (1992)
B. Dahlgren: Om utvandring till Amerika (1997 )
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
R. Brattsand: Ett svenskt bröllop i Chicago 1895 [emigration, Brattsand] (2011)

Orts- och sockenhistoria
B. Magnusson: Medhamn förr och nu (1994)
B. Hellman: Gisslegård och Vike (1995)
H. Ericksson: Gemenskap mellan socknarna Amnehärad  och Visnums-Kil (1997)
B. Magnusson: Ett 150-årsminne (1998)
P-V Heimer: Ortnamn i bygden (2001)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
Stella: Minnen från Kristinehamn [Kristinehamn, nöjen] (2002)
A. Johansson: Arvid i Storvaet berättar [Hälle, Justorp, Vasstorp, Lilla Vasstorp, Hälle skola, Dyrön, elektrifiering, uppodling] (2003)
A. Larsson: Från forntid till nutid [Vike, järnförädling, Krontorp, Hults hamn, båtbyggeri/varv, timmerfrakt] (2003)
G. Backman: När luften bevakades i Medhamn [försvar, Medhamn] (2003)
A. Enemar: Kring söndagsskolan i Järsta missionshus under 1930-talet [söndagsskola, Anders Enemar, Järsta] (2005)
I. Eliasson: Präst eller mjölbagare? Kåseri vid Visnums-Kils 250-årsjubileum [Arne Kilsby, Arvid Ernvik, Nils Eliasson, Erik Rosenberg, Gustav Persson i Berg, Fredrik Hammarhjelm, Visnums-Kil] (2006)
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
T. Vall: Helge Vall /1902-1984) och Ransätersstaken [metallverkstad, Bäckhammar] (2011)
T. Vall: Blaxmo badanstalt [badinrättning, O. W. Birath, Blaxmo] (2011)
R. Brattsand: Ett svenskt bröllop i Chicago 1895 [emigration, Brattsand] (2011)
C. Johnson: Sokn-Beskrifning öwer Visnum och Kil i Wermelands län [Anders Hedrén (1748-1819), Jan Magnusson, Skoga gård (1803-1877), Visnum, Visnums-Kil] (2014)
NWT 1948-05-08: Nybble blir centrum i Stor-Visnums kommun? [kommunsammanslagning] (2015)
R. Tiger: Betaniakapellet i Visnums-Kil [Kärr, pingströrelse] (2018)
R. Tiger: Edsvattnet [fågelliv] (2019)

Gårdshistoria/bebyggelse
B. Hellman: Gisslegård och Vike (1995)
B. Magnusson: Torpvandring (1996)
D. Eliasson: Minnen i skymningen 1999 [Kyrkfallet, vissång, gårdens sysslor, fiske] (2001) (2011)
S. Backman: En piga bland pigor [Kilsby, julfirande, föreningsliv] (2002)
S. Backman: En piga bland pigor del II [Stina Backman, Kilsby] (2003)
A. Johansson: Arvid i Storvaet berättar [Hälle, Justorp, Vasstorp, Lilla Vasstorp, Hälle skola, Dyrön, elektrifiering, uppodling] (2003)
B. Magnusson: Fiske [Vänern, Noret, sikfiske, gäddfiske, nättillverkning, backstugor och torp] (2003)
G. Backman: När luften bevakades i Medhamn [försvar, Medhamn] (2003)
A. Boström: Julminnen [högtider, Hyllerud] (2004)
A. Ernvik: Herrgårdar – Kilsby (2005)
M. och A. Wicklert: Lite gårdshistoria [Nynäs] (2005)
P-V Heimer och G. Johansson: Mosstorpet [hembygdsföreningen] (2005)
D. Backman: Julfirande på Värmlands Säby (i början av 1940-talet) [Värmlands Säby, julfirande] (2008)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning] (2009)
U. Högberg: Hygns gård – historik och ägarlängd (2009)
E, Svensson: Minnen från Ansgård [Skansen, Stenbacken 1:7, biodling, arbete i affär, butiker och varubilar, Erik Rosenberg] (2010)
A. Boström: Minnen från Broholm (2012)
A. Enemar: Hur ett fågelintresse kunde gro och utvecklas vid Järsta skola under 1930-talet (2012)
I. Aronsson: Värmlands Säby del I [Värmlands Säby, torp under Värmlands Säby, apotek, post, läkare] (2012)
I. Aronsson: Värmlands Säby del II [Värmlands Säby, torp under Värmlands Säby, ria, begravning ] (2013)
N. Eliasson: De samvetsömma på Nynäs [Nynäs, vapenfri tjänst] (2015)
N. Eliasson: När Kilsviken skulle torrläggas och uppodlas [Nynäs, Kilsviken, torrläggningsförslag] (2015)
J. Hedlund: En hälsning [vapenfri tjänst, Nynäs, John Hedlund] (2016)
N. Eliasson: Huvudbyggnaden på Nynäs år 1805 [2016)
S. Johansson: Tre utvandrade bröder från Medhamn [Gustav/Anders Rainer, Edvard Rainer, Karl Rainer, Sand i Medhamn] (2016)
R. Tiger: Byggdes klockargården 1806 eller 1874? [kyrkstall, kockarbol, Carl Carlsson, Lars Wennerström, Isak Wallgren] (2019)
Ingemar Eliasson: Om namn på krökar, vägskäl och vägavsnitt på Medhamnsvägen [Holmbacken, Broby, Kilsby, Medhamn] (2019)

Natur
A. Boström: Möte med fåglar (1996)
A. Enemar: Hur ett fågelintresse kunde gro och utvecklas vid Järsta skola under 1930-talet (2012)
A. Enemar: Edsvattnet, den lilla fågelsjön med den gäckande smålommen (2013)
R. Tiger: Edsvattnet [fågelliv] (2019)

Medicin och sociala frågor
D. Backman: Farsoter under början av 1900-talet (1997)
A. Enemar: Att ha en polyp bakom näsan i Järsta skolrote på 1930-talet [skolgång, sjukvård] (2009)
N. Eliasson: Åtta brev från länssjukhuset i Karlstad våren 1952 [sjukvård] (2011)
C. Johnson: Tiggeri i Sverige under tidigt 1800-tal [fattigvård, äldrevård] (2018)
R. Tiger: Spanska sjukan i Visnums-Kil [sjukdomar] (2020)

Jordbruk, boskapsskötsel och andra näringar
D. Backman: Linberedning på 1920-30-talen (1997)
B. Hellman: Gärdesgårdar (1998)
B. Magnusson: Ett 150-årsminne [utdikning, grödor] (1998)
D. Backman: Minnen från krigsåren 1940-45 [gårdsslakt, rökeri] (1999)
A. Eskils: Fars berättelse [Vänern, norsfiske] (2000)
Handens arbete – hjärtats tanke [Hembygdsföreningen, utställning, självhushållning] (2000)
D. Eliasson: Minnen i skymningen 1999 [Kyrkfallet, vissång, gårdens sysslor, fiske] (2001) (2011)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
A. Johansson: Arvid i Storvaet berättar [Hälle, Justorp, Vasstorp, Lilla Vasstorp, Hälle skola, Dyrön, elektrifiering, uppodling] (2003)
A. Larsson: Från forntid till nutid [Vike, järnförädling, Krontorp, Hults hamn, båtbyggeri/varv, timmerfrakt] (2003)
B. Magnusson: Fiske [Vänern, Noret, sikfiske, gäddfiske, nättillverkning, backstugor och torp] (2003)
A. Larsson: Hantverk i utveckling [julfirande, hantverk, fiske, torghandel] (2005)
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
Ur hembygdsarkivet (urval P-V Heimer) [kolning, boskapsskötsel, Axel Boström] (2007)
Huts båtbyggeri (källa: A Ernvik) [skeppsvarv] (2008)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning, djurhållning] (2009)
E, Svensson: Minnen från Ansgård [Skansen, Stenbacken 1:7, biodling, arbete i affär, butiker och varubilar, Erik Rosenberg] (2010)
T. Vall: Helge Vall /1902-1984) och Ransätersstaken [metallverkstad, Bäckhammar] (2011)
T. Vall: Blaxmo badanstalt [badinrättning, O. W. Birath, Blaxmo] (2011)
Avtal om mjölktransport 1939 [Sven Svensson, Bengtsgård, mjölkproducenter i Valunda, Ansgård, Edsgård & Bengtsgård]
[(2015)
Ingvar Sohlberg: Lundgren med lådan [psalmodikon, skräddare, förkunnare, Carl Lundgren f. 1836] (2019)

Kommunikationer/vägar
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
I. Eliasson: Sommarvägen [Medhamnslanne, Baggerud, Vänern] (2003)
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
Ingemar Eliasson: Om namn på krökar, vägskäl och vägavsnitt på Medhamnsvägen [Holmbacken, Broby, Kilsby, Medhamn] (2019)

Skola/utbildning
A. och S. Eskils: Medhamns skola 1867-1954 [skola, församlingshem, gudstjänstlokal] (1999)
A. Johansson: Arvid i Storvaet berättar [Hälle, Justorp, Vasstorp, Hälle skola, Dyrön, elektrifiering, uppodling] (2003)
Skolfrågan 2007, kort sammanfattning: Bygdens kamp för att få behålla sin skola (2007)
D. Eliasson: Eda sitter och minns [skolgång] (2008)
D. Engh: Minnen från Kärrs skola 1924-1933 [skolgång, Kärrs skola, sport, lekar] (2008)
A. Enemar: Att ha en polyp bakom näsan i Järsta skolrote på 1930-talet [skolgång, sjukvård] (2009)
C. Johnson: Kring Petrus Gyllenius vandringar i bl.a. Visnums-Kil på 1660-talet [förkunnelse, skolgång] (2009)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning] (2009)
A. Enemar: Hur ett fågelintresse kunde gro och utvecklas vid Järsta skola under 1930-talet (2012)
M. Nilsson: Bygdegården Gamla skolan [hembygdsföreningen] (2014)
S. Johansson m.fl.: Gamla skolan – bygdegården – i Kärr (2016)
N. Eliasson: Småskolan i Herråsen (2018)

Försvar                                                                                                                                         
P-V Heimer: Den indelte soldaten (1999)
D. Eliasson: Det var en gång … [vapenfri tjänst] (2000)
B. Magnusson: Medhamns siste indelte soldat (2002)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
G. Backman: När luften bevakades i Medhamn [försvar, Medhamn] (2003)
N. Eliasson: Visnums-Kils hemvärnsgård – en personlig historik [försvar, Visnums-Kils hemvärnsförening, kultur] (2012)
N. Eliasson: De samvetsömma på Nynäs [Nynäs, vapenfri tjänst] (2015)
Om soldattorpens byggande – Överenskommelse Rotehållarna emellan träffad och av Kongl. Maj:t gillad uti nådig skrivelse den 18 juni 1836 [soldattorp] (2015)
N. Eliasson: De samvetsömma på Nynäs [vapenfri tjänst] (2016)
J. Hedlund: En hälsning [vapenfri tjänst, Nynäs, John Hedlund] (2016)
B: Hellman: En knektdotter berättar [soldattorp] (2017)
N. Eliasson: De indelta soldaterna i Visnums-Kil [indelta soldater, soldattorp] (2017)

Högtider, kost, traditioner och sedvänjor
B. Hellman: Sedvänjor och talesätt under julmånaden (1999)
D. Backman: En piga bland pigor [Kilsby, julfirande, föreningsliv] (2002)
A. Boström: Julminnen [julfirande, Hyllerud] (2004)
D. Backman: Barndomsminnen [julotta, julfirande] (2004)
A. Enemar och B. Vather; Järsta skolrote och kosthållet i en lärarfamilj under 1930-talet [kost, skola] (2005)
A. Larsson: Hantverk i utveckling [julfirande, hantverk, fiske, torghandel] (2005)
D. Backman: Julfirande på Värmlands Säby (i början av 1940-talet) [Värmlands Säby, julfirande] (2008)
R. Tiger: Att gå med ljusa stjärnan i Visnums-Kil i mitten av 1800-talet [stjärnsång, Nynäs, Kärr] (2019)
R. Tiger: Julhögar – en brödtradition i gamla bondesamhället [Bråte, Visnums-Kils prästgård, julbröd] (2020)

Kultur/nöjen, fritid
D. Eliasson: Minnen i skymningen 1999 [Kyrkfallet, vissång, gårdens sysslor, fiske] (2001) (2011)
Stella: Minnen från Kristinehamn [Kristinehamn, nöjen] (2002)
D. Engh: Minnen från Kärrs skola 1924-1933 [skolgång, Kärrs skola, sport, lekar] (2008)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning] (2009)
N. Eliasson: Visnums-Kils hemvärnsgård – en personlig historik [försvar, Visnums-Kils hemvärnsförening, kultur] (2012)
U. Bertilsson: Historikträff hos Tore Norgren 2007-09-24 [idrott, föreningsliv, Säby IK, Visnums BK]
R. Tiger: Att gå med ljusa stjärnan i Visnums-Kil i mitten av 1800-talet [stjärnsång, Nynäs, Kärr, Gullspång] (2019)
Ingvar Sohlberg: Lundgren med lådan [psalmodikon, skräddare, förkunnare, Carl Lundgren f. 1836] (2019)
Psalmodikon – Sveriges vanligaste instrument på 1800-talet [Johan Dillner, psalmodikon] (2019)

Språk(dialekt)
Nils Eliasson: Visnums-Kil och undersökningen av Värmlands folkmål [Johannes Pettersson, skomakare Nolhagen; Otto Karlsson, Månserud; dialekter] (2019)

Politik
Nils Eliasson: Den 40-gradiga rösträtten i Visnum och Visnums-Kil åren 1910-1918 (2020)

 

 

 

Ornitologen Erik Rosenberg

Sädesärla och gulärlor. Akvarell av Samuel Kaldén

 

Erik Rosenberg (1902-1971) är en legend bland fågelintresserade bl. a. för hans bidrag till forskning om fåglar och fältornitologi. Han föddes i Visnums kommun och tillbringade sin barndom fram till tio års ålder i Valunda och Ansgård. Hans far var Fridolf Johansson Rosenberg, f. 1873 i Berg, Medhamn, modern Gerda Alfrida Austrin, f. 1872 i Ölme Värmlands län. Erik hade ett syskon, en syster Ragnhild Maria, f. 1897 i Väse.

Erik Rosenberg 1902-1971

Erik började intressera sig för natur och speciellt fåglar redan i femårsåldern. Han var en uppmärksam observatör av både natur och människor i sin omgivning. Fågellivet kring Kilsviken erbjöd många tillfällen till fältstudier och han utvecklade tidigt beaktansvärda kunskaper om fåglar trots avsaknad av facklitteratur på området.  1912 flyttade familjen till Örebro. Eriks far var fanjunkare i Kungl. Livregementets grenadjärer och blev permanent stationerad i Örebro vid det nybyggda regementet där. Erik blev elev vid Högre allmänna läroverket i Örebro och publicerade redan i gymnasieåldern uppmärksammade artiklar i fackpress och blev medarbetare i Nerikes Allehanda 1925-30.  

Stenskvätta med Kilsviken i bakgrunden. Akvarell: Samuel Kaldén 1924

Under 1930-talet publicerade han Oset och Kvismaren (1934; 4 uppl. 1977) om våtmarkernas fågelliv och Uvberget och tjäderskogen (1937) om Kilsbergens fågelliv. Erik bidrog till att uppmärksamma Oset och Kvismarens hotade situation och fick uppleva att dessa sjöar blev klassade som naturreservat. Han uppmärksammade även kvicksilverbetningen av utsäde och dess negativa verkningar för rovfåglarna, främst pilgrimsfalken, och fick 1963 se ett förbud mot betningen. Han var en av fyra huvudredaktörer för bokverket Våra fåglar i Norden (1942-47). Rosenberg var också under flera årtionden en flitig radioröst i naturprogram och blev Sveriges första naturvårdskonsulent. 1953 kom hans huvudverk Fåglar i Sverige ut och har sedan publiceringen kommit ut i tio utgåvor och kan fortfarande köpas i bokhandeln. Med sitt spänstiga språk och sina pregnanta artbeskrivningar och beskrivningar av fågelläten blev den genast en stor framgång trots avsaknad av bildmaterial.  

Fältarbetet i och kring våtmarker i alla typer av väder tog så småningom ut sin rätt och förkortade hans liv. Han dog i Örebro 1971 endast 69 år gammal men omnämns fortfarande med djup respekt bland naturälskare och ornitologer. Han glömde aldrig sin uppväxtort i Visnum och skaffade sig på 1940-talet ett litet torp på Bengtsgårdsnäset i närheten av Kilsviken dit han inbjöd goda fågelskådarvänner att dela hans intresse. 1976 utkom postumt Erik Rosenbergs självbiografi Lockrop och vingsus som inledningsvis innehåller värdefulla och läsvärda skildringar av liv och arbete i Visnum i början av 1900-talet. Erik Rosenbergs anteckningar sammanställdes efter hans död av Allan Thybell, journalist och författare som skolade om sig till präst och tjänstgjorde i Visnums-Kils församling i åtta år.

Skulptören Jonas Fröding och "Handen"

  Modell till skulpturen "Mänskligheten i Guds hand"

När jag fyllde 40 år fick jag av min svärmor Gunvor Kaldén en gipsmodell, troligen ett förslag till offentlig utsmyckning någonstans. Jag var länge ovetande om vem konstnären/skulptören var, vilket namn verket fått, och om modellen utmynnat i en offentlig utsmyckning. Svärmor nämnde inget om detta vid överlämnandet och jag var dum nog att inte fråga men tackade artigt och tog emot gåvan som ursprungligen förvärvats av Gunvors man Samuel Kaldén. Gipsmodellen är ca 50 cm hög inklusive sockel. Den föreställer en stiliserad hand i vars handflata en grupp människor vuxna och barn är avbildade i relief. Snett nedanför gruppen av människor finns en diktstrof som jag senare identifierat är hämtad från en dikt av Per Lagerkvist: "O soluppgång i evigheten". Gipsmodellen var troligen ett förslag till utsmyckning i en minneslund eller liknande på en kyrkogård.

Modellen var något svårplacerad och hamnade slutligen ovanpå ett dokumentskåp i min frus arbetsrum. Sedermera fick gipsmodellen följa med flytten till Mariestad där den nu står på en byrå i vårt sovrum.

Det senaste året har trots nedstängning och isolering p g a covid-19 erbjudit rikliga möjligheter till reflektion och eftertanke och tid att fylla igen luckor i kunskap och minnen, rörande släkten framför allt. I marginalen av detta fanns bl.a. gipsmodellen som efter närstudium avslöjade en diskret signatur på ena sidan av sockeln – J Fröding. Det kan inte vara någon annan än Jonas (Johannes) Fröding, f. 1905 och son till prosten Johan Hjalmar Fröding i Visnum och hans första hustru Ida Elisabeth Dahlgren.

Jonas Fröding 1905-1959

Samuel Kaldén och Jonas Fröding var födda samma år och hade säkert anledning att träffas och umgås, prästsöner som de båda var. Båda delade intresset för konst. Jonas blev skulptör med säte i Malmö. Samuel Kaldén lämnade sitt akvarellmåleri och blev trädgårdsarkitekt i Karlstad.

Jonas studerade vid Larssons och Berggrens konstskola 1923-25. Han blev därefter under två år elev till Carl Milles vid Konsthögskolan. Han genomförde sedan konstresor till Paris, Tyskland och Italien under 1930- och 1950-talen. Han tillhörde konstkollektivet Aura som deltog i olika utställningar i Sverige och Norden genom åren.  Han har avbildat kända personer i form av byster t.ex. nordpolsfararen Andrée (1937), författarinnan 

Victoria Benedictsson (1938) och Erik Dahlberg (1952) m.fl.
Bland skulpturer och offentliga utsmyckningsuppdrag kan nämnas "Flora" i Malmö (1936), ”De fyra årstiderna”, Ruds kyrkogård, Karlstad (1947), "Lekande barn" i Lund (1950), "All vår början" i Malmö (1952), Han är även känd som akvarellist, grafiker och glasmålare. Jonas Fröding avled 1959 endast 54 år gammal.

Under sommaren och hösten 2020 följde jag och min fru spåren efter Samuel Kaldéns arbete som trädgårdsarkitekt. Åtskilliga är de kyrkogårdar som han av församlingarna getts uppdrag att gestalta, utvidgningar eller förändringar i äldre delar. Vi kom så småningom till Nedre Ulleruds kyrka och dess kyrkogård, där Samuel anlitats för olika åtgärder under åren 1963-1975. Redan ca 1950  blev Samuel Kaldén konsulterad för åtgärder inom kyrkogården efter att den centralt placerade stora hängbjörken ”Kronbrua” blåst ned. Kyrkoherden Johannes Lindberg ville ha ett förslag på en ceremoniplats där stubben till björken på något vis skulle ingå. Samuel Kaldén föreslog att ett fyra meter högt kors av rundvirke i ek skulle resas, med den gamla björkstubben som fundament. Det blev inte så och det är här Jonas Fröding kommer in.

"Mänskligheten i Guds hand" Foto:

Carina Libeck/ Forshaga-Munkfors församl.

Man beslöt i stället att Jonas Frödings stenskulptur  ”Mänskligheten i Guds hand” skulle resas på platsen. Skulpturen var fullskaleutförandet av den gipsmodell vi har i vår ägo, med vissa modifieringar varav den viktigaste är texten som är inhuggen i skulpturen. I den slutliga versionen är vers två av ”Härlig är jorden” vald i st.f. strofen ur Pär Lagerkvists dikt "O soluppgång i evigheten".

Vi tror att Samuel fick gipsmodellen av ”Mänskligheten i Guds hand” som 50-årsgåva av konstnären i anslutning till att statyn restes i mitten av   1950-talet.

/Roland Tiger

Källor:

Konstnärsbiografi Jonas Fröding: Wikipedia
Bevarandeplan för kyrkogårdar i Forshaga-Munkfors församling, 2016. Inventering, text och foto där annat inte anges: Carina Libeck/ Forshaga-Munkfors församling.