söndag 25 april 2021

Ämnesregister Visnums & Visnums-Kils hembygdsförening

över lokal- och kulturhistoriska artiklar i hembygdsföreningens årsskrift 1990-2020.

I den mån artikelns rubrik inte speglar artiklarnas innehåll har artiklarna försetts med ämnesord inom hakparentes. I vilken årsskrift som artiklarna återfinns anges inom vanlig parentes. 

 

Föreningshistoria
P-V Heimer: Milstolpar i föreningens historia [hembygdsföreningen] (1990)
Handens arbete – hjärtats tanke [utställning, hembygdsföreningen] (2000)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
B. Magnusson: Så började det 1963 [hembygdsföreningen] (2003)
P-V Heimer och G. Johansson: Mosstorpet [hembygdsföreningen] (2005)
P-V Heimer: Jubileumsreflektioner [hembygdsföreningen, utställningar] (2010)
M. Nilsson: Bygdegården Gamla skolan [hembygdsföreningen] (2014)
U. Bertilsson: Historikträff hos Tore Norgren 2007-09-24 [idrott, föreningsliv, Säby IK, Visnums BK]
Margareta Nilsson: Till minne av Signe [Johansson] [Signe Johansson, Lerbäcken, hembygdsföreningen] (2020)

Person- släkthistoria/självbiografiska artiklar
P-V Heimer: Isak Wallgren - klockare i Visnums-Kil (1998)
P-V Heimer: Den indelte soldaten (1999)
A. Eskils: Fars berättelse [Vänern, norsfiske] (2000)
D. Eliasson: Minnen i skymningen 1999 [Kyrkfallet, vissång, gårdens sysslor, fiske] (2001)  (2011)
H. I. Svensson: Till hembygdsföreningen [personhistoria, släktforskning] (2002)
B. Magnusson: Fiske [Vänern, Noret, sikfiske, gäddfiske, nättillverkning, backstugor och torp, Niklas Bengtsson f. 1822] (2003)
I. Eliasson: Sommarvägen [Medhamnslanne, Baggerud, Vänern] (2003)
S. Backman: En piga bland pigor del II [Stina Backman, Kilsby] (2003)
A. Boström: Julminnen [högtider, Hyllerud] (2004)
A. Enemar: Kring söndagsskolan i Järsta missionshus under 1930-talet [söndagsskola, Anders Enemar, Järsta] (2005)
D. Backman: Barndomsminnen [julotta, julfirande] (2004)
S. Backman: Minnen och fadäser (2004)
A. Enemar och B. Vather; Järsta skolrote och kosthållet i en lärarfamilj under 1930-talet [kost, skola] (2005)
I. Eliasson: Präst ellermjölbagare? Kåseri vid Visnums-Kils 250-årsjubileum [Arne Kilsby, Arvid Ernvik, Nils Eliasson, Erik Rosenberg, Gustav Persson i Berg, Fredrik Hammarhjelm, Visnums-Kil] (2006)
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
Ur hembygdsarkivet (urval P-V Heimer) [kolning, boskapsskötsel, Axel Boström] (2007)
D. Eliasson: Eda sitter och minns [skolgång] (2008)
C. Johnson: Kring Petrus Gyllenius vandringar i bl.a. Visnums-Kil på 1660-talet [förkunnelse, skolgång] (2009)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning] (2009)
E, Svensson: Minnen från Ansgård [Skansen, Stenbacken 1:7, biodling, arbete i affär, butiker och varubilar, Erik Rosenberg] (2010)
N. Eliasson: Åtta brev från länssjukhuset i Karlstad våren 1952 [sjukvård] (2011)
T. Vall: Helge Vall /1902-1984) och Ransätersstaken [metallverkstad, Bäckhammar] (2011)
T. Vall: Blaxmo badanstalt [badinrättning, O. W. Birath, Blaxmo] (2011)
R. Brattsand: Ett svenskt bröllop i Chicago 1895 [emigration, Brattsand] (2011)
A. Boström: Minnen från Broholm (2012)
C. Johnson: Sokn-Beskrifning öwer Visnum och Kil i Wermelands län [Anders Hedrén (1748-1819), Jan Magnusson, Skoga gård (1803-1877), Visnum, Visnums-Kil] (2014)
J. Hedlund: En hälsning [vapenfri tjänst, Nynäs, John Hedlund] (2016)
S. Johansson: Tre utvandrade bröder från Medhamn [
Gustav/Anders Rainer, Edvard Rainer, Karl Rainer, Sand i Medhamn] (2016)
N. Eliasson: Karin Söders härstamning från Visnums-Kil (2018)
Margareta Nilsson: Till minne av Signe [Johansson]
[Signe Johansson, Lerbäcken] (2020)

Genealogi/släktforskning
B. Tisell: Det som var en gång … (1994)
H. I. Svensson: Till hembygdsföreningen [personhistoria, släktforskning] (2002)

Svenska kyrkan och frikyrka
D. Eng: Klockare i Kil under 340 år (1991)
P-V Heimer: Isak Wallgren - klockare i Visnums-Kil (1998)
A. och S. Eskils: Medhamns skola 1867-1954 {skola, församlingshem, gudstjänstlokal] (1999)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
S. Johansson: Kyrkliga syföreningen 100 år [prästfesten] (2003)
A. Enemar: Kring söndagsskolan i Järsta missionshus under 1930-talet [söndagsskola, Anders Enemar, Järsta] (2004)
D. Backman: Barndomsminnen [julotta, julfirande] (2004)
A. Enemar och B. Vather; Järsta skolrote och kosthållet i en lärarfamilj under 1930-talet [kost, skola] (2005)
C. Johnson: Kring Petrus Gyllenius vandringar i bl.a. Visnums-Kil på 1660-talet [förkunnelse, skolgång] (2009)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning, kyrkomusiker] (2009)
I. Eliasson och A-S Åberg: Silverlöjan [votivbild, silversmed/formgivare, Visnums-Kils kyrka] (2010)
R. Tiger: Betaniakapellet i Visnums-Kil [Kärr, pingsrörelse] (2018)
R. Tiger: Byggdes klockargården 1806 eller 1874? [kyrkstall, kockarbol, Carl Carlsson, Lars Wennerström, Isak Wallgren] (2019)
Ingvar Sohlberg: Lundgren med lådan [psalmodikon, skräddare, förkunnare, Carl Lundgren f. 1836] (2019)
Psalmodikon – Sveriges vanligaste instrument på 1800-talet [Johan Dillner, psalmodikon] (2019)

Emigration
P-V Heimer: Några glimtar från emigrationen till Nordamerika (1992)
B. Dahlgren: Om utvandring till Amerika (1997 )
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
R. Brattsand: Ett svenskt bröllop i Chicago 1895 [emigration, Brattsand] (2011)

Orts- och sockenhistoria
B. Magnusson: Medhamn förr och nu (1994)
B. Hellman: Gisslegård och Vike (1995)
H. Ericksson: Gemenskap mellan socknarna Amnehärad  och Visnums-Kil (1997)
B. Magnusson: Ett 150-årsminne (1998)
P-V Heimer: Ortnamn i bygden (2001)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
Stella: Minnen från Kristinehamn [Kristinehamn, nöjen] (2002)
A. Johansson: Arvid i Storvaet berättar [Hälle, Justorp, Vasstorp, Lilla Vasstorp, Hälle skola, Dyrön, elektrifiering, uppodling] (2003)
A. Larsson: Från forntid till nutid [Vike, järnförädling, Krontorp, Hults hamn, båtbyggeri/varv, timmerfrakt] (2003)
G. Backman: När luften bevakades i Medhamn [försvar, Medhamn] (2003)
A. Enemar: Kring söndagsskolan i Järsta missionshus under 1930-talet [söndagsskola, Anders Enemar, Järsta] (2005)
I. Eliasson: Präst eller mjölbagare? Kåseri vid Visnums-Kils 250-årsjubileum [Arne Kilsby, Arvid Ernvik, Nils Eliasson, Erik Rosenberg, Gustav Persson i Berg, Fredrik Hammarhjelm, Visnums-Kil] (2006)
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
T. Vall: Helge Vall /1902-1984) och Ransätersstaken [metallverkstad, Bäckhammar] (2011)
T. Vall: Blaxmo badanstalt [badinrättning, O. W. Birath, Blaxmo] (2011)
R. Brattsand: Ett svenskt bröllop i Chicago 1895 [emigration, Brattsand] (2011)
C. Johnson: Sokn-Beskrifning öwer Visnum och Kil i Wermelands län [Anders Hedrén (1748-1819), Jan Magnusson, Skoga gård (1803-1877), Visnum, Visnums-Kil] (2014)
NWT 1948-05-08: Nybble blir centrum i Stor-Visnums kommun? [kommunsammanslagning] (2015)
R. Tiger: Betaniakapellet i Visnums-Kil [Kärr, pingströrelse] (2018)
R. Tiger: Edsvattnet [fågelliv] (2019)

Gårdshistoria/bebyggelse
B. Hellman: Gisslegård och Vike (1995)
B. Magnusson: Torpvandring (1996)
D. Eliasson: Minnen i skymningen 1999 [Kyrkfallet, vissång, gårdens sysslor, fiske] (2001) (2011)
S. Backman: En piga bland pigor [Kilsby, julfirande, föreningsliv] (2002)
S. Backman: En piga bland pigor del II [Stina Backman, Kilsby] (2003)
A. Johansson: Arvid i Storvaet berättar [Hälle, Justorp, Vasstorp, Lilla Vasstorp, Hälle skola, Dyrön, elektrifiering, uppodling] (2003)
B. Magnusson: Fiske [Vänern, Noret, sikfiske, gäddfiske, nättillverkning, backstugor och torp] (2003)
G. Backman: När luften bevakades i Medhamn [försvar, Medhamn] (2003)
A. Boström: Julminnen [högtider, Hyllerud] (2004)
A. Ernvik: Herrgårdar – Kilsby (2005)
M. och A. Wicklert: Lite gårdshistoria [Nynäs] (2005)
P-V Heimer och G. Johansson: Mosstorpet [hembygdsföreningen] (2005)
D. Backman: Julfirande på Värmlands Säby (i början av 1940-talet) [Värmlands Säby, julfirande] (2008)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning] (2009)
U. Högberg: Hygns gård – historik och ägarlängd (2009)
E, Svensson: Minnen från Ansgård [Skansen, Stenbacken 1:7, biodling, arbete i affär, butiker och varubilar, Erik Rosenberg] (2010)
A. Boström: Minnen från Broholm (2012)
A. Enemar: Hur ett fågelintresse kunde gro och utvecklas vid Järsta skola under 1930-talet (2012)
I. Aronsson: Värmlands Säby del I [Värmlands Säby, torp under Värmlands Säby, apotek, post, läkare] (2012)
I. Aronsson: Värmlands Säby del II [Värmlands Säby, torp under Värmlands Säby, ria, begravning ] (2013)
N. Eliasson: De samvetsömma på Nynäs [Nynäs, vapenfri tjänst] (2015)
N. Eliasson: När Kilsviken skulle torrläggas och uppodlas [Nynäs, Kilsviken, torrläggningsförslag] (2015)
J. Hedlund: En hälsning [vapenfri tjänst, Nynäs, John Hedlund] (2016)
N. Eliasson: Huvudbyggnaden på Nynäs år 1805 [2016)
S. Johansson: Tre utvandrade bröder från Medhamn [
Gustav/Anders Rainer, Edvard Rainer, Karl Rainer, Sand i Medhamn] (2016)
R. Tiger: Byggdes klockargården 1806 eller 1874? [kyrkstall, kockarbol, Carl Carlsson, Lars Wennerström, Isak Wallgren] (2019)
Ingemar Eliasson: Om namn på krökar, vägskäl och vägavsnitt på Medhamnsvägen [Holmbacken, Broby, Kilsby, Medhamn] (2019)

Natur
A. Boström: Möte med fåglar (1996)
A. Enemar: Hur ett fågelintresse kunde gro och utvecklas vid Järsta skola under 1930-talet (2012)
A. Enemar: Edsvattnet, den lilla fågelsjön med den gäckande smålommen (2013)
R. Tiger: Edsvattnet [fågelliv] (2019)

Medicin och sociala frågor
D. Backman: Farsoter under början av 1900-talet (1997)
A. Enemar: Att ha en polyp bakom näsan i Järsta skolrote på 1930-talet [skolgång, sjukvård] (2009)
N. Eliasson: Åtta brev från länssjukhuset i Karlstad våren 1952 [sjukvård] (2011)
C. Johnson: Tiggeri i Sverige under tidigt 1800-tal [fattigvård, äldrevård] (2018)
R. Tiger: Spanska sjukan i Visnums-Kil [sjukdomar] (2020)

Jordbruk, boskapsskötsel och andra näringar
D. Backman: Linberedning på 1920-30-talen (1997)
B. Hellman: Gärdesgårdar (1998)
B. Magnusson: Ett 150-årsminne [utdikning, grödor] (1998)
D. Backman: Minnen från krigsåren 1940-45 [gårdsslakt, rökeri] (1999)
A. Eskils: Fars berättelse [Vänern, norsfiske] (2000)
Handens arbete – hjärtats tanke [Hembygdsföreningen, utställning, självhushållning] (2000)
D. Eliasson: Minnen i skymningen 1999 [Kyrkfallet, vissång, gårdens sysslor, fiske] (2001) (2011)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
A. Johansson: Arvid i Storvaet berättar [Hälle, Justorp, Vasstorp, Lilla Vasstorp, Hälle skola, Dyrön, elektrifiering, uppodling] (2003)
A. Larsson: Från forntid till nutid [Vike, järnförädling, Krontorp, Hults hamn, båtbyggeri/varv, timmerfrakt] (2003)
B. Magnusson: Fiske [Vänern, Noret, sikfiske, gäddfiske, nättillverkning, backstugor och torp] (2003)
A. Larsson: Hantverk i utveckling [julfirande, hantverk, fiske, torghandel] (2005)
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
Ur hembygdsarkivet (urval P-V Heimer) [kolning, boskapsskötsel, Axel Boström] (2007)
Huts båtbyggeri (källa: A Ernvik) [skeppsvarv] (2008)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning, djurhållning] (2009)
E, Svensson: Minnen från Ansgård [Skansen, Stenbacken 1:7, biodling, arbete i affär, butiker och varubilar, Erik Rosenberg] (2010)
T. Vall: Helge Vall /1902-1984) och Ransätersstaken [metallverkstad, Bäckhammar] (2011)
T. Vall: Blaxmo badanstalt [badinrättning, O. W. Birath, Blaxmo] (2011)
Avtal om mjölktransport 1939 [Sven Svensson, Bengtsgård, mjölkproducenter i Valunda, Ansgård, Edsgård & Bengtsgård]
[(2015)
Ingvar Sohlberg: Lundgren med lådan [psalmodikon, skräddare, förkunnare, Carl Lundgren f. 1836] (2019)

Kommunikationer/vägar
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
I. Eliasson: Sommarvägen [Medhamnslanne, Baggerud, Vänern] (2003)
S. Waliden: Minnen från barnaåren i Valunda [jordbruk, fiske, handel, emigration, samfärdsel] (2006)
Ingemar Eliasson: Om namn på krökar, vägskäl och vägavsnitt på Medhamnsvägen [Holmbacken, Broby, Kilsby, Medhamn] (2019)

Skola/utbildning
A. och S. Eskils: Medhamns skola 1867-1954 [skola, församlingshem, gudstjänstlokal] (1999)
A. Johansson: Arvid i Storvaet berättar [Hälle, Justorp, Vasstorp, Hälle skola, Dyrön, elektrifiering, uppodling] (2003)
Skolfrågan 2007, kort sammanfattning: Bygdens kamp för att få behålla sin skola (2007)
D. Eliasson: Eda sitter och minns [skolgång] (2008)
D. Engh: Minnen från Kärrs skola 1924-1933 [skolgång, Kärrs skola, sport, lekar] (2008)
A. Enemar: Att ha en polyp bakom näsan i Järsta skolrote på 1930-talet [skolgång, sjukvård] (2009)
C. Johnson: Kring Petrus Gyllenius vandringar i bl.a. Visnums-Kil på 1660-talet [förkunnelse, skolgång] (2009)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning] (2009)
A. Enemar: Hur ett fågelintresse kunde gro och utvecklas vid Järsta skola under 1930-talet (2012)
M. Nilsson: Bygdegården Gamla skolan [hembygdsföreningen] (2014)
S. Johansson m.fl.: Gamla skolan – bygdegården – i Kärr (2016)
N. Eliasson: Småskolan i Herråsen (2018)

Försvar                                                                                                                                         
P-V Heimer: Den indelte soldaten (1999)
D. Eliasson: Det var en gång … [vapenfri tjänst] (2000)
B. Magnusson: Medhamns siste indelte soldat (2002)
E. Andersson: Medhamn genom 80 år [kommunikationer, missionsförening, försvar, föreningsliv, handel] (2002)
G. Backman: När luften bevakades i Medhamn [försvar, Medhamn] (2003)

N. Eliasson: Visnums-Kils hemvärnsgård – en personlig historik [försvar, Visnums-Kils hemvärnsförening, kultur] (2012)
N. Eliasson: De samvetsömma på Nynäs [Nynäs, vapenfri tjänst] (2015)
Om soldattorpens byggande – Överenskommelse Rotehållarna emellan träffad och av Kongl. Maj:t gillad uti nådig skrivelse den 18 juni 1836 [soldattorp] (2015)
N. Eliasson: De samvetsömma på Nynäs [
vapenfri tjänst] (2016)
J. Hedlund: En hälsning [
vapenfri tjänst, Nynäs, John Hedlund] (2016)
B: Hellman: En knektdotter berättar [
soldattorp] (2017)
N. Eliasson: De indelta soldaterna i Visnums-Kil [
indelta soldater, soldattorp] (2017)

Högtider, kost, traditioner och sedvänjor
B. Hellman: Sedvänjor och talesätt under julmånaden (1999)
D. Backman: En piga bland pigor [Kilsby, julfirande, föreningsliv] (2002)
A. Boström: Julminnen [julfirande, Hyllerud] (2004)
D. Backman: Barndomsminnen [julotta, julfirande] (2004)
A. Enemar och B. Vather; Järsta skolrote och kosthållet i en lärarfamilj under 1930-talet [kost, skola] (2005)
A. Larsson: Hantverk i utveckling [julfirande, hantverk, fiske, torghandel] (2005)
D. Backman: Julfirande på Värmlands Säby (i början av 1940-talet) [Värmlands Säby, julfirande] (2008)
R. Tiger: Att gå med ljusa stjärnan i Visnums-Kil i mitten av 1800-talet [stjärnsång, Nynäs, Kärr] (2019)
R. Tiger: Julhögar – en brödtradition i gamla bondesamhället [Bråte, Visnums-Kils prästgård, julbröd] (2020)

Kultur/nöjen, fritid
D. Eliasson: Minnen i skymningen 1999 [Kyrkfallet, vissång, gårdens sysslor, fiske] (2001) (2011)
Stella: Minnen från Kristinehamn [Kristinehamn, nöjen] (2002)
D. Engh: Minnen från Kärrs skola 1924-1933 [skolgång, Kärrs skola, sport, lekar] (2008)
L. Ahlzén: Några barndomsminnenfrån 1940-talets Kärr, Visnums-Kil [skola, Hj. Söderströms, Holger Karlssons affär, Björkhaga, lekar, Sewerins affär, brunnsgrävning] (2009)
N. Eliasson: Visnums-Kils hemvärnsgård – en personlig historik [försvar, Visnums-Kils hemvärnsförening, kultur] (2012)
U. Bertilsson: Historikträff hos Tore Norgren 2007-09-24 [idrott, föreningsliv, Säby IK, Visnums BK]
R. Tiger: Att gå med ljusa stjärnan i Visnums-Kil i mitten av 1800-talet [stjärnsång, Nynäs, Kärr, Gullspång] (2019)
Ingvar Sohlberg: Lundgren med lådan [psalmodikon, skräddare, förkunnare, Carl Lundgren f. 1836] (2019)
Psalmodikon – Sveriges vanligaste instrument på 1800-talet [Johan Dillner, psalmodikon] (2019)

Språk(dialekt)
Nils Eliasson: Visnums-Kil och undersökningen av Värmlands folkmål [Johannes Pettersson, skomakare Nolhagen; Otto Karlsson, Månserud; dialekter] (2019)

Politik
Nils Eliasson: Den 40-gradiga rösträtten i Visnum och Visnums-Kil åren 1910-1918 (2020)

 

 

 




söndag 4 april 2021

Ornitologen Erik Rosenberg

Sädesärla och gulärlor. Akvarell av Samuel Kaldén



 

















Erik Rosenberg (1902-1971) är en legend bland fågelintresserade bl. a. för hans bidrag till forskning om fåglar och fältornitologi. Han föddes i Visnums kommun och tillbringade sin barndom fram till tio års ålder i Valunda och Ansgård. Hans far var Fridolf Johansson Rosenberg, f. 1873 i Berg, Medhamn, modern Gerda Alfrida Austrin, f. 1872 i Ölme Värmlands län. Erik hade ett syskon, en syster Ragnhild Maria, f. 1897 i Väse.

Erik Rosenberg 1902-1971














Erik började intressera sig för natur och speciellt fåglar redan i femårsåldern. Han var en uppmärksam observatör av både natur och människor i sin omgivning. Fågellivet kring Kilsviken erbjöd många tillfällen till fältstudier och han utvecklade tidigt beaktansvärda kunskaper om fåglar trots avsaknad av facklitteratur på området.  1912 flyttade familjen till Örebro. Eriks far var fanjunkare i Kungl. Livregementets grenadjärer och blev permanent stationerad i Örebro vid det nybyggda regementet där. Erik blev elev vid Högre allmänna läroverket i Örebro och publicerade redan i gymnasieåldern uppmärksammade artiklar i fackpress och blev medarbetare i Nerikes Allehanda 1925-30.  

Stenskvätta med Kilsviken i bakgrunden. Akvarell: Samuel Kaldén 1924











Under 1930-talet publicerade han Oset och Kvismaren (1934; 4 uppl. 1977) om våtmarkernas fågelliv och Uvberget och tjäderskogen (1937) om Kilsbergens fågelliv. Erik bidrog till att uppmärksamma Oset och Kvismarens hotade situation och fick uppleva att dessa sjöar blev klassade som naturreservat. Han uppmärksammade även kvicksilverbetningen av utsäde och dess negativa verkningar för rovfåglarna, främst pilgrimsfalken, och fick 1963 se ett förbud mot betningen. Han var en av fyra huvudredaktörer för bokverket Våra fåglar i Norden (1942-47). Rosenberg var också under flera årtionden en flitig radioröst i naturprogram och blev Sveriges första naturvårdskonsulent. 1953 kom hans huvudverk Fåglar i Sverige ut och har sedan publiceringen kommit ut i tio utgåvor och kan fortfarande köpas i bokhandeln. Med sitt spänstiga språk och sina pregnanta artbeskrivningar och beskrivningar av fågelläten blev den genast en stor framgång trots avsaknad av bildmaterial.  











Fältarbetet i och kring våtmarker i alla typer av väder tog så småningom ut sin rätt och förkortade hans liv. Han dog i Örebro 1971 endast 69 år gammal men omnämns fortfarande med djup respekt bland naturälskare och ornitologer. Han glömde aldrig sin uppväxtort i Visnum och skaffade sig på 1940-talet ett litet torp på Bengtsgårdsnäset i närheten av Kilsviken dit han inbjöd goda fågelskådarvänner att dela hans intresse. 1976 utkom postumt Erik Rosenbergs självbiografi Lockrop och vingsus som inledningsvis innehåller värdefulla och läsvärda skildringar av liv och arbete i Visnum i början av 1900-talet. Erik Rosenbergs anteckningar sammanställdes efter hans död av Allan Thybell, journalist och författare som skolade om sig till präst och tjänstgjorde i Visnums-Kils församling i åtta år.

torsdag 18 mars 2021

Skulptören Jonas Fröding och "Handen"


  Modell till skulpturen "Mänskligheten i Guds hand"
















När jag fyllde 40 år fick jag av min svärmor Gunvor Kaldén en gipsmodell, troligen ett förslag till offentlig utsmyckning någonstans. Jag var länge ovetande om vem konstnären/skulptören var, vilket namn verket fått, och om modellen utmynnat i en offentlig utsmyckning. Svärmor nämnde inget om detta vid överlämnandet och jag var dum nog att inte fråga men tackade artigt och tog emot gåvan som ursprungligen förvärvats av Gunvors man Samuel Kaldén. Gipsmodellen är ca 50 cm hög inklusive sockel. Den föreställer en stiliserad hand i vars handflata en grupp människor vuxna och barn är avbildade i relief. Snett nedanför gruppen av människor finns en diktstrof som jag senare identifierat är hämtad från en dikt av Per Lagerkvist: "O soluppgång i evigheten". Gipsmodellen var troligen ett förslag till utsmyckning i en minneslund eller liknande på en kyrkogård.

Modellen var något svårplacerad och hamnade slutligen ovanpå ett dokumentskåp i min frus arbetsrum. Sedermera fick gipsmodellen följa med flytten till Mariestad där den nu står på en byrå i vårt sovrum.

Det senaste året har trots nedstängning och isolering p g a covid-19 erbjudit rikliga möjligheter till reflektion och eftertanke och tid att fylla igen luckor i kunskap och minnen, rörande släkten framför allt. I marginalen av detta fanns bl.a. gipsmodellen som efter närstudium avslöjade en diskret signatur på ena sidan av sockeln – J Fröding. Det kan inte vara någon annan än Jonas (Johannes) Fröding, f. 1905 och son till prosten Johan Hjalmar Fröding i Visnum och hans första hustru Ida Elisabeth Dahlgren.

Jonas Fröding 1905-1959
Samuel Kaldén och Jonas Fröding var födda samma år och hade säkert anledning att träffas och umgås, prästsöner som de båda var. Båda delade intresset för konst. Jonas blev skulptör med säte i Malmö. Samuel Kaldén lämnade sitt akvarellmåleri och blev trädgårdsarkitekt i Karlstad.

Jonas studerade vid Larssons och Berggrens konstskola 1923-25. Han blev därefter under två år elev till Carl Milles vid Konsthögskolan. Han genomförde sedan konstresor till Paris, Tyskland och Italien under 1930- och 1950-talen. Han tillhörde konstkollektivet Aura som deltog i olika utställningar i Sverige och Norden genom åren.  Han har avbildat kända personer i form av byster t.ex. nordpolsfararen Andrée (1937), författarinnan 


Victoria Benedictsson (1938) och Erik Dahlberg (1952) m.fl.
Bland skulpturer och offentliga utsmyckningsuppdrag kan nämnas "Flora" i Malmö (1936), ”De fyra årstiderna”, Ruds kyrkogård, Karlstad (1947), "Lekande barn" i Lund (1950), "All vår början" i Malmö (1952), Han är även känd som akvarellist, grafiker och glasmålare. Jonas Fröding avled 1959 endast 54 år gammal.

Under sommaren och hösten 2020 följde jag och min fru spåren efter Samuel Kaldéns arbete som trädgårdsarkitekt. Åtskilliga är de kyrkogårdar som han av församlingarna getts uppdrag att gestalta, utvidgningar eller förändringar i äldre delar. Vi kom så småningom till Nedre Ulleruds kyrka och dess kyrkogård, där Samuel anlitats för olika åtgärder under åren 1963-1975. Redan ca 1950  blev Samuel Kaldén konsulterad för åtgärder inom kyrkogården efter att den centralt placerade stora hängbjörken ”Kronbrua” blåst ned. Kyrkoherden Johannes Lindberg ville ha ett förslag på en ceremoniplats där stubben till björken på något vis skulle ingå. Samuel Kaldén föreslog att ett fyra meter högt kors av rundvirke i ek skulle resas, med den gamla björkstubben som fundament. Det blev inte så och det är här Jonas Fröding kommer in.

"Mänskligheten i Guds hand" Foto:
Carina Libeck/ Forshaga-Munkfors församl.
Man beslöt i stället att Jonas Frödings stenskulptur  ”Mänskligheten i Guds hand” skulle resas på platsen. Skulpturen var fullskaleutförandet av den gipsmodell vi har i vår ägo, med vissa modifieringar varav den viktigaste är texten som är inhuggen i skulpturen. I den slutliga versionen är vers två av ”Härlig är jorden” vald i st.f. strofen ur Pär Lagerkvists dikt "O soluppgång i evigheten".

Vi tror att Samuel fick gipsmodellen av ”Mänskligheten i Guds hand” som 50-årsgåva av konstnären i anslutning till att statyn restes i mitten av   1950-talet.

/Roland Tiger





Källor:
Konstnärsbiografi Jonas Fröding: Wikipedia
Bevarandeplan för kyrkogårdar i Forshaga-Munkfors församling, 2016. Inventering, text och foto där annat inte anges: Carina Libeck/ Forshaga-Munkfors församling.
 


onsdag 23 december 2020

Julhögar – en brödtradition i gamla bondesamhället

I förberedelserna inför årets stora högtider räknades brödbaket som en av de allra viktigaste sysslorna. Det bakades finare bröd som skiljde sig från det hårda och torra bröd som hörde till vardagen i bondesamhället. Det bröd som bakades inför årets högtider, speciellt inför julen, var bakat med omsorg, dekorerades, sötades och smaksattes med brödkryddor av olika slag. De helger under vilka färskt mjukt bröd serverades kallades också för sötebrödsdagar.

Det var framför allt till jul och till de andra stora högtiderna som man bakade sötebröd. Julbaken var väl tilltagna, eftersom baket skulle räcka till många under den långa helgen. Till familjen och till tjänstefolket på gården i första hand men även till den indelte soldaten och till tiggare och fattiga som gick runt i bygderna för att få en smakbit av gårdarnas överflöd. Det var särskilt viktigt att under julen dela med sig.

En del av bröden åts mjuka och färska, men en vanlig jultradition i bondesamhället var att alla kring julbordet fick en egen hög med bröd, att hushålla med under helgen, en så kallad julhög. Det bakades även skådebröd som åts först efter helgen eller sparades till tiden för den första vårsådden, som en så kallad såkaka. Hästen som slet på tegarna kunde få en del av såkakan och resten kunde spridas ut över åkern, som en önskan om god skörd.
Seden med julhögar på julbordet har varit vanlig i landet fram till slutet av 1800-talet för att sedan avta och försvinna. Minnet av julseden kan man bl.a. se i uppteckningar in på 1920-talet i Institutet för språk och folkminnens samlingar. I sällsynta fall har seden med julhögar levt vidare inom vissa familjer.

Julbord med gipskyrka och julhögar. Bråte herrgård 1890-tal.
Akvarell: Anna Cederström


                            






 





Emilie Kaldén (f. Cederström) (1869-1949) var född och uppväxt på Bråte herrgård i Segerstad och gifte sig med B Julius Kaldén som så småningom (1902) blev präst i Visnums-Kil.  Hemma på Bråte var traditionen med julhögar levande i slutet av 1800-talet vilket dokumenterats av Emilies syster Anna som avbildat livet på Bråte i en serie små akvareller, interiörer såväl som exteriörer. Ett urval av Anna Cederströms akvareller från Bråte publicerades i Värmlands Museums årsbok 2016 under titeln Hemma på Bråte med kommentarer av Elisabet Hidemark. Systern Emilie förde med sig traditionen med julbröd till prästgården i Visnums-Kil. Det finns ett fotografi från prästgården 1936 som visar ett uppdukat julbord med julhögar till var och en i familjen. På fotot syns också en vit gipskyrka som också stod på julbordet i Bråte. 

Yngste sonen i prästgården, Samuel Kaldén, såg till att fortsatta traditionen när han gifte sig och bildade familj i Karlstad. Han dokumenterade familjens julbord med julhögar och gipskyrka 1957. 

Julbord med julkyrka och julhögar i familjen Kaldéns hem i
Karlstad 1957. Döttrarna Elisabeth och Maria beskådar det
uppdukade julbordet.
Foto: Samuel Kaldén



 

 

 

 

 

 

 

 

 


Maria Tiger (f. Kaldén) berättar följande om traditionen med julhögar inom familjen Kaldén: 

Julkyrkan i gips, som stått på Bråte och i prästgården i Visnums-Kil ställdes i centrum på den bakre halvan av jubordet. Ett rektangulärt ganska stort mässingsfat stod framför med fikon, dadlar och frukt. Ett mindre runt mässingsfat fylldes med nötter att knäcka. Längst fram på kanten lades julhögarna, en för varje familjemedlem. I varje hög låg underst en liten saffranskrans, därpå ett rågbröd i form av en kuse (som ett S) och överst en mördegskaka i form av en bokstav – initialbokstaven till vars och ens förnamn.

Traditionen med julhögar levde kvar inom familjen fram till början av 1980-talet. Traditionen verkar inte varit vanlig i Visnums-Kil. Dock finns den dokumenterad på andra håll, i Värmland, i Dalarna, Hälsingland och Småland.

/Roland Tiger

Litteratur: Det svenska julbordet : rötter, riter, rätter : från år 1000 till 2000 / Christina Fjellström, Håkan Liby ; huvudfotograf: Björn Lindberg. 2000

 


onsdag 2 december 2020

Nyupptäckt folkmusik från Visnums härad










Det finns ganska få uppteckningar av vokal folkmusik från sydöstra Värmland. Betydligt fler låtar från området finns upptecknade och spelade. Det geografiska området i sydöstra Värmland som omfattas av Visnums härad är Visnum, Visnums-Kil, Nysund, Rudskoga och Södra Råda. Det senaste tillskottet till folkmusiken i vår del av landskapet hittades nyligen i Musik- och Teaterbiblioteket i Stockholm där några låtar och visor (11 st) från Visnums härad fanns bland Bror Beckmans arkiverade handlingar. Bror Beckman föddes 10 februari 1866 i Kristinehamn och avled 22 juli 1929 i Ljungskile. Farfadern Johan Wilhelm Beckman var präst och hymnolog. Fadern Adolf Beckman var musikbefälhavare vid Värmlands fältjägare, musiklärare och tonsättare, men också verksam som försäkringsinspektör. 

Bror Beckman 1866-1929














Bror Beckman blev försäkringstjänsteman som sin far men efter gedigen musikutbildning kompositör och 1910-29 chef för Stockholms musikkonservatorium, numera Musikhögskolan. 1911 blev han utnämnd till professor. Bror Beckman var vän med herrskapet Larsson på Kilsby i Visnums-Kil som han besökte åtminstone ca 1912. I hans handlingar i Musik- och Teaterbiblioteket finns bevarat ett gratulationstelegram på Beckmans 55-årsdag år 1921 från Erik Larsson på Kilsby. Konstnären Arne Kilsby var troligen under del av sina konstnärsstudier i Stockholm inneboende hos Beckman. Eventuellt gjordes folkmusikuppteckningarna i Kilsby, Visnums-Kil men möjligen även på annat håll inom det geografiska området som är Visnums härad och senast i slutet av 1920-talet. 








måndag 9 november 2020

Kristinehamns bildarkiv

Wahlundska gården i Kristinehamn som inrymmer bildarkivet

 








Igår, 3 november 2020, besökte Grön Musiktradition Kristinehamns bildarkiv och fick en visning av arkivet och information om verksamheten av Katrin Karlsson. Arkivet består idag av ca 550 000 bilder, många i fotoalbum i arkivets studierum. En del negativ och glasplåtar förvaras i Marieberg i särskilt klimatarkiv. Åtskilliga av arkivets foton finns registrerade och tillgängliga i arkivets databas som man hittar på nätet under https://khm.kulturhotell.se/. Det finns även foton med anknytning till Visnums-Kil och Visnum och i bilddatabasen kan man bläddra bland bilderna. Man kan också leta speciella bilder på byggnader, verksamheter m m. Söksystemet känns dock lite krångligt om man inte är välbekant med det och det är lite svårt att få bra träffar.

Arkivet tar gärna emot fler lokala bilder att införliva i fotoarkivet. Arkivet vill också gärna ha hjälp med att identifiera foton som saknar utförlig bildbeskrivning och identifierade personer. Detta skulle kunna vara en lämplig uppgift för studiecirklar, grupper eller enskilda initiativ. Kompletterande uppgifter till bilder i bilddatabasen lämnas via e-post till bildarkivet@kristinehamn.se. Ange bildens kod och nummer (ex. BAD 989) så arkivet hittar det foto som avses.
Kristinehamns Bildarkiv ligger i Wahlundska gården centralt i Kristinehamn, på Södra torgets västra kortsida. Huset med ekonomibyggnader uppfördes 1806 av bergsfogden i och rådmannen J E Knidstedt. Gården beboddes under åren 1838-77 av köpmannen Gustaf Wahlund, som sannolikt gett den dess nuvarande utseende och namn.
Arkivet är öppet torsdagsförmiddgar kl. 09.00-12.00

måndag 3 augusti 2020

Vi minns de gamla spelmännen


Så går vi bort, men ändå finns
vi här i år och dar.
Så länge människorna minns
oss håller vi oss kvar.
---

Olle Adolphson

Visst är det märkligt att vissa människors eftermälen verkar bestå över tid, trots att de levt i relativt blygsamma omständigheter till skillnad mot andra med högre status och position under sin livstid och ibland med pampigare gravvårdar resta över sig.
Och visst är det märkligt att musiken har den förmågan sträcka sig över tid och generationer och beröra människor och bäras vidare av nya generationer av utövare och musikintresserade. I Visnums-Kil och för den delen även Visnum har det funnits aktiva spelmän som glatt människor med spel till dans och förströelse och vars folklåtar finns kvar och spelas än idag och påminner om de gamla kulturbärarna.

Kyrkan var länge stängd för spelmanmusiken. Idag är situationen en helt annan. Det närmaste några av de gamla spelmännen kom till musicerande i kyrkan var att trampa bälgen till kyrkorgeln. Otto Karlsson, Månserud var orgeltrampare 1905-1930. Hans son Anton Karlsson övertog sysslan och upprätthöll den till 1947 då kyrkan fick elektrisk ström liksom lufttillförseln till orgeln.

På kyrkogården hittar man glädjande nog fortfarande gravplatserna över många av traktens spelmän. Ingenstans anges att de var spelmän utan gravstenarna skriver t.ex. hemmansägare, jordbrukare skomakare m.m. liksom hemort.

På Visnums-Kils kyrkogård vilar följande spelmän:
Edvard Magnusson f. 1887, d. 1976
Otto Karlsson, Månserud, f. 1868-05-02 d. 1939-01-23
Anton Karlsson, Berget,1900-08-19, d. 1996
Otto Karlsson, Munkerud, f. 1880-10-14, d. 1944-01-08
Sigvard Karlsson, Munkerud, f. 1912-04-15, d. 1992
Helge Johansson, Lerbäcken, f. 1894, d, 1966
Göran Andersson, Västankärr, f. 1868-06-30, d. 1939-05-22
Ernst Göransson, f. 1891, d. 1974 (Visnums kyrkogård)