Om lucia och julen förr i Visnum och Visnums-Kil

 

Prästgårdsallén i Visnums-Kil vintern 1925. Akvarell av Samuel Kaldén

Institutet för Språk och Folkminnen (ISOF) i Uppsala men även motsvarande institution i Göteborg innehåller många uppteckningar om liv och arbete i Sverige förr i tiden. Nedanstående korta nedteckningar om traditioner kring lucia och julen i Visnum och Visnums-Kil är snart 100 år gamla. Maja Eriksson heter den som intervjuade och tecknade ned uppgiftlämnarnas berättelser 1926.

1.   LUCIA IFGH acc: 717
Uppgiftslämnare: Anna-Maja Olsson f. 1841 i Visnums socken
Upptecknare: Maja Eriksson 1926

Vid lucia kunde någon i huset klä sig fin med krona och ljus i huvu’t. Sen var det en annan som var med och bjöd alla i huset på kaffe, ibland gick man till granngårdarna också.
Så åt man lussefrukost, stekte upp blodkorv och revbensspjäll.
 
2.  LUCIA  IFGH acc: 717
Uppgiftslämnare: Beata Svensson, Visnum f. 1836 i Amnehärad
Upptecknare: Maja Eriksson 1926

Man höll lussenatta, skulle skynda sig upp och laga mat. Var och en hade bråttom att komma upp så han inte blev ”lusa”. Man koka lite gröt och åt sovel till lussefrukost och sen gick man och la sig igen. Det var vid lag klockan fem som man gick upp.

3.  JULEN IFGH acc: 717
Uppgiftslämnare: Sofia Grunn f. 1865 i Visnums-Kil
Upptecknare: Maja Eriksson 1926

Vid jul skulle det vara hackat granris på golvet,  bordet dukades med  en vit duk, en stor ost stod på bordet, och så låg där brödhögar, kröslimpor och vörtlimpor. Så fanns julöl och dricka i tennstop. Julaftonen åt man ost och bröd och brännvin till frukost: på eftermiddan satte man upp julkärven.
Alla som kom skulle få fägnad, de skar av osten och gav dem, det gick inte an att någon gick utan fägnad.
Jag såg allt att mamma lät lite av kvällsmaten stå på bordet under julnatten, lite gröt och bröd och smör, men vad det skulle vara till det vet jag inte.
Man höll jul till tjugondagen och gjorde inte så mycket under den tiden.
Vi hade e lita julgran när vi var små, och när vi blev större fick vi större gran. Vi hade mest äpple i den och så talgdankar som mamma stöpte. Jag såg små granar på den tiden som stod på möbler men även större som stod på golvet.

Anm:  Sofia Grunn hette egentligen Sofia Grund som gift men Andersson som ogift. Hon gifte sig med Karl -Johan Nilsson-Grund 1893. 1930 bodde paret som torpare i Bröten under Kilsby enligt det årets folkräkning.

4.  JULEN IFGH acc: 717
Uppgiftlämnare: Beata Svensson, Visnum f. 1836 i Amnehärad
Upptecknare: Maja Eriksson 1926

Fattiga gick mycket omkring före jul och fick en korv och en kaka.
Julaftonen på middagen doppade de i grytan och åt sovel till brödet och nån potatis Samt kanske dricka med sirap i  så de fick kallskål. Till kvällen kokades lutfisk och vitergröt. De dukade fram på bordet sovel, kött och korv och sylta. Men på kvällen togs maten bort utom brödet som korna skulle ha, det skulle ligga på bordet under natten.
Alla skulle ha två ljus i alla fönster, och de tändes på julmorron och lyste under julottan. Men julgran hade jag först när jag blev gift, fast de fanns i de stora gårdarna förut. Men där de hade sorg skulle det vara mörkt. Juldagen skulle man äta vitkål, likaså på nyårsdagen och trettondagen.
På annandagen började folket i stugorna göra stordanser, och det höll de på med sen efter jul.
Till jul hackades fint granris och ströddes på golvet.
Til tjugondagen kokades också vit gröt, då var julen slut.

5.  JULEN IFGH acc: 717
Uppgiftslämnare: Anna-Maja Olsson, Visnum, f. 1841
Upptecknare: Maja Eriksson 1926

 Till jul skulle man brygga, baka och slakta, man bakade vörtlimpor, skorpor och så nå’n julbock, den skulle man gömma till våren. Tjänstefolket fick allt julkakor också och bröd, som kreaturen sen skulle ha julmorron, skulle ligga på julbordet under natten. Julgran fanns där de hade barn, den satte de fast i nån pall eller annan ställning och hängde i äpplen samt ljus. Julklappar gav man aldrig.