Orgeln i Visnums-Kils kyrka. Del I

 

Kyrkan  i Visnums-Kil med orgelläktareni bakgrunden.

Akvarell av Samuel Kaldén 1923

Visnums-Kils kyrkostämma var tidigare ute än grannförsamlingarna Visnum och Rudskoga att skaffa orgelverk till respektive sockenkyrka. I Visnums pastorat  väcktes 1838 frågan om orgel till kyrkan i Visnum. I Rudskoga beslöt kyrkostämman 1861 att inrätta en orgelbyggnadskassa. Orgeln som beställdes av E. A. Setterqvist, Örebro invigdes 1869. Visnums-Kil invigde sin första kyrkorgel 1822.

Vis nums-Kils kyrkas första orgel

Intresset för införskaffande av ett orgelverk till Visnums-Kils kyrka väcktes 1821av kammarherre C. F. Hammarhjelm oå Nynäs och patron J. Holmstedt, Kilsby. De åtog sig att kontakta brukspatron E. W Holmstedt på Hennickehammar, bror till J. Holmstedt på Kilsby, som hade ett orgelverk med 8 stämmor till salu. Ernvik anger i boken Socknen vid Kilsviken felaktigt att orgeln hade 6 stämmor men ett kyrkostämmoprotokoll av den 19 augusti 1921 noterar att orgeln hade 8 stämmor. För att öka på osäkerheten  vad gäller omfattningen av orgelverkets stämmor anger ett inventarium i kyrkoarkivet från 4:e maj 1822 att orgeln skulle ha haft 9 stämmor. Vilken typ av orgelverk som det var frågan om och vem som var orgelbyggaren, det kan vi aldrig få veta. Kanhända var orgeln, som Ernvik antyder,  ett orgelpositiv av den typ som återfinns i Nyeds kyrka. Kostnaden för orgelverket, 500 riksdaler banco, fördelades mellan hemmanen i socknen. Även torpare, drängar, pigor och soldater fick bidra efter förmåga. Hammarhjelm och Holmstedt bidrog med 100 respektive 30 riksdaler banco. Orgeln hade i slutändan  blivit 100 riksdaler banco dyrare. K. G. Hamberg, organist och klockare i Filipstad fick därtill ersättning för nermontering och uppsättning av orgelverket samt för spel på orgeln i samband med invigningen.

Altaret i Visnums-Kils kyrka inför konfirmation 1924.

Akvarell av Samuel Kaldén

Karl Gustav Göransson, f. 1795 anställdes som klockare i Visnums-Kil 1821. Han kunde inte spela orgel och anmodades att senast 1824 ha lärt sig så pass mycket orgelspel att han kunde ackompanjera psalmerna vid gudstjänsterna. I tiden där emellan fungerade Lars Magnus Broström som vikarie 1822-1824. Lars Magnus, f. 1807, var halvbror till  skeppsredaren Axel Broström. K. G. Hamberg, organist och klockare i Filipstad, fungerade som Karl Gustav Göranssons lärare i orgelspel fram till 1824 då Göransson ansågs kunna klara organistsysslan på egen hand i hemförsamlingen.

Mer om orgeln i del II av denna artikel.

Källor: 

Ernvik, Arvid (1956), Socknen vid Kilsviken : Minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum. Ystad. 159 s

Räf, Per-Ola (Pelle) (2007).Orglar och organister i Karlstads stift t o m 1869. 544 s.