Orgeln i Visnums-Kils kyrka. Del I

 

Kyrkan  i Visnums-Kil med orgelläktareni bakgrunden.

Akvarell av Samuel Kaldén 1923

Visnums-Kils kyrkostämma var tidigare ute än grannförsamlingarna Visnum och Rudskoga att skaffa orgelverk till respektive sockenkyrka. I Visnums pastorat  väcktes 1838 frågan om orgel till kyrkan i Visnum. I Rudskoga beslöt kyrkostämman 1861 att inrätta en orgelbyggnadskassa. Orgeln som beställdes av E. A. Setterqvist, Örebro invigdes 1869. Visnums-Kil invigde sin första kyrkorgel 1822.

Vis nums-Kils kyrkas första orgel

Intresset för införskaffande av ett orgelverk till Visnums-Kils kyrka väcktes 1821av kammarherre C. F. Hammarhjelm oå Nynäs och patron J. Holmstedt, Kilsby. De åtog sig att kontakta brukspatron E. W Holmstedt på Hennickehammar, bror till J. Holmstedt på Kilsby, som hade ett orgelverk med 8 stämmor till salu. Ernvik anger i boken Socknen vid Kilsviken felaktigt att orgeln hade 6 stämmor men ett kyrkostämmoprotokoll av den 19 augusti 1921 noterar att orgeln hade 8 stämmor. För att öka på osäkerheten  vad gäller omfattningen av orgelverkets stämmor anger ett inventarium i kyrkoarkivet från 4:e maj 1822 att orgeln skulle ha haft 9 stämmor. Vilken typ av orgelverk som det var frågan om och vem som var orgelbyggaren, det kan vi aldrig få veta. Kanhända var orgeln, som Ernvik antyder,  ett orgelpositiv av den typ som återfinns i Nyeds kyrka. Kostnaden för orgelverket, 500 riksdaler banco, fördelades mellan hemmanen i socknen. Även torpare, drängar, pigor och soldater fick bidra efter förmåga. Hammarhjelm och Holmstedt bidrog med 100 respektive 30 riksdaler banco. Orgeln hade i slutändan  blivit 100 riksdaler banco dyrare. K. G. Hamberg, organist och klockare i Filipstad fick därtill ersättning för nermontering och uppsättning av orgelverket samt för spel på orgeln i samband med invigningen.

Altaret i Visnums-Kils kyrka inför konfirmation 1924.

Akvarell av Samuel Kaldén

Karl Gustav Göransson, f. 1795 anställdes som klockare i Visnums-Kil 1821. Han kunde inte spela orgel och anmodades att senast 1824 ha lärt sig så pass mycket orgelspel att han kunde ackompanjera psalmerna vid gudstjänsterna. I tiden där emellan fungerade Lars Magnus Broström som vikarie 1822-1824. Lars Magnus, f. 1807, var halvbror till  skeppsredaren Axel Broström. K. G. Hamberg, organist och klockare i Filipstad, fungerade som Karl Gustav Göranssons lärare i orgelspel fram till 1824 då Göransson ansågs kunna klara organistsysslan på egen hand i hemförsamlingen.

Mer om orgeln i del II av denna artikel.

Källor: 

Ernvik, Arvid (1956), Socknen vid Kilsviken : Minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum. Ystad. 159 s

Räf, Per-Ola (Pelle) (2007).Orglar och organister i Karlstads stift t o m 1869. 544 s.

Orgeln i Visnums-Kils kyrka. Del II

Orgelläktaren i Visnums-Kils kyrka. Akvarell av Samuel Kaldén 1923

 

Första orgeln modifieras och byggs till
Redan 1827 anmälde klockaren Göranson till kyrkostämman att orgeln var i stort behov av åtgärder. Fyra år senare utbetalades 25 riksdaler för reparationen  till en ”Lindberg” (enligt P-O Räv troligen organisten Johan Lindberg d ä i Fägre, Skaraborg). Först 1846 och året därefter skedde en mer grundlig reparation och utbyggnad av orgeln utförd av orgelbyggaren E. A. Setterqvist, Örebro. 1880 beslöts om ännu en reparation av orgeln, som av okända orsaker fullföljdes först två år senare. 1896 tillkallades E. A. Setterqvist igen för att yttra sig om orgelns status. Han konstaterade vid tillfället att orgelverket inte längre kunde repareras och kyrkostämman beslöt att bilda en orgelfond för att finansiera en ny orgel.
Biskopen hade 1901 vid visitation av kyrkan, anmodat kyrkostämman besluta om anskaffande av en ny orgel. Detta hörsammade man vid kyrkostämman 23 maj 1902 efter att kyrkorgeln varit ospelbar vid några gudstjänster och ett mindre orgelharmonium i hast måst skaffas till kyrkan som ersättning.

Notis i NWT 1902-10-15

Ny kyrkorgel upphandlas
Kyrkostämman beslöt att begära förslag och anbud från orgelbyggaren E. A Setterqvist & Son i Örebro samt uppdra till kyrkorådet att fullfölja upphandling och ta upp ett lån på tio års amorteringstid. Setterqvist lämnade förslag på ett orgelverk med 10 stämmor. Man beslöt sig för att nöja sig med 8 stämmor för att slippa utbyggnad av orgelläktaren. Däremot innebar det förslag som godkändes att orgelns manual vändes mot församling och prästen i koret. Efter godkännande av fasadritning och amorteringslån byggdes orgeln till ett pris strax under 5 000 kronor. Domkyrkoorganisten i Karlstad, C. V. Rendahl provspelade och godkände den nya orgeln 16 sept 1903 enligt kyrkostämmoprotokoll. 

Invigningen av den nya orgeln skedde samma datum (Ernvik anger 1906). Enligt en artikel i NKP 30 september 1903 skedde invigningen 16 september av kyrkoherde Fröding. Den sedan ett år tidigare tillträdde komministern B. J. Kaldén höll högmässopredikan. Inledningsvis spelades musiken på det orgelharmonium som tillfälligtvis ersatt den trasiga kyrkorgeln. Sedan och vid gudstjänsterna härefter fick musiken brusa fritt från den nya orgeln. 1947 fick kyrkan elektricitet och orgeln modifierades så att orgeltrampare inte längre behövdes för att sköta lufttillförseln till orgeln. Orgeltramparsysslan hade fram till 1947 förtjänstfullt skötts av Anton Karlsson, ”Anton på Berget” som 1930 ersatte sin far Otto Karlsson i Månserud som orgeltrampare och ringare.

Källor: 

Ernvik, Arvid (1956), Socknen vid Kilsviken : Minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum. Ystad. 159 s

Räf, Per-Ola (Pelle) (2007).Orglar och organister i Karlstads stift t o m 1869. 544 s.

”Den nya orgeln i Visnums-Kils kyrka.”. Nya Kristinehamnsposten, 30 september 1903.