 |
| Brobyn |
Brobyn är en av Visnums-Kils äldsta gårdar, omnämnd i arkiven redan
1476. Brobyn låg länge under Kilsby men friköptes så småningom längre fram. En
av ägarna till Brobyn var Lars Ingvaldsson. Den äldste av hans sju barn, sonen
Ingevald Larsson (f. 1725) övertog gården som varande den äldste sonen. Under sin tid på
Brobyn fick han med sin hustru sex barn. Ingevald Larsson sålde Brobyn och
flyttade till Hasselmarken. Med sin hustru fick han efter flytten ytterligare
ett barn. Hustrun avled i samband med födelsen av det sjunde barnet. Ingevald
gifte om sig men blev änkeman inom ett år. Ett tredje giftermål välsignades med
åtta söner. Efter faderns död tog sig sönerna som föddes i Hasselmarken
efternamnet Hassel och de som fötts i Brobyn tog sig efternamnet Broström. Tre
av Ingevald Larssons söner flyttade till Kristinehamn. En av dessa var Lars
Broström. Enligt uppgift ska han också en period ha tjänat som dräng i Brobyn innan han flyttade till Kristinehamn. Genom flit och duglighet avancerade Lars
som anställd i stadens förvaltning till stadsvaktmästare och slutligen till
stadsfiskal och hamnfogde. Lars var gift två gånger. I det andra giftermålet födde
hustrun fyra barn varav den fjärde var Axel Ludvig. Fadern hade vid tiden för
sonen Axels födelse hunnit fylla 71 år. Tre år senare avled han. Familjen fick svårt
att klara uppehälle och ekonomi när faderns pension drogs in i och med hans
frånfälle. Barnen fick nu alla dra sitt strå till stacken.
Sonen Axel, som skulle komma att bli vänerskeppare och en betydande
skeppsredare, blev tidigt springpojke åt stadens köpmän. Vid ännu unga
år anställdes han hos firman K. A. Hagberg, där han snart fick ansvar för lagring
av avgående och ankommande varor i firmans magasin och blev med arbetet tidigt
förtrogen med den vänerfrakt som betjänade järnbruken i Värmland.
 |
| Galeas av samma typ som galeasen Mathilda |
1865, vid tjugusju års ålder, kunde Axel av Olof Nordenfeldt på Björneborgs bruk på förmånliga villkor köpa en 18 lästers galeas som han kallade Mathilda efter sin hustru. Läst var ett mått på ett fartygs lastförmåga beroende på vilken last det gällde.
Axel insåg tidigt i sin karriär som redare att framtiden för segelskeppen var
begränsad. I samarbete med chefen för Kristinehamns mekaniska verkstad, Harald
Asplund lät han omändra en nyinköpt slätskonare till ångfartyg, som fick ett
nytt namn, Activ. Axel seglade som kapten på flera av de skepp som ingick i fartygsflottan
samtidigt som fler ångfartyg införskaffades. Kanaltrafiken utökades och kom att
inbegripa frakter till och från Östersjöns hamnar.
1881 gick Axel i land för gott och ägnade sig helt åt ledningen av rörelsen som
några år in på 1880-talet flyttades till Göteborg.
 |
| Axel Broström 1838-1905 |
Sonen Dan Broström föddes 1870 i Kristinehamn men fick sin utbildning efter folkskola i Göteborg. 1890 Gick han in i faderns företag som bokhållare. Och samma år grundade Axel Ångfartygsaktiebolaget Tirfing. 1898 intogs Dan som meddelägare i företaget och drev tidigt utvecklingslinjen mot fartyg i stål och högre tonnage: Sista träångaren i fartygsflottan såldes 1902. 1905 överlät Axel Broström ledningen av verksamheten helt till sonen och fadern avled kort därefter samma år.
 |
| Dan (Daniel) Broström 1870-1925 |
Dan Broström var politiskt aktiv på riksplanet under
1910-talet. Han var ledamot av riksdagens andra kammare 1906—11 och statsråd
och chef för sjöförsvarsdepartementet 1914
till början av 1917 i den Haammarskjöldska regeringen.
1925 avled Dan Broström i en bilolycka i Tönninge. Hustrun Anna-Ida och
chauffören som vid tillfället var passagerare överlevde olyckan.
Vid frånfället förfogade bolagen i Broströmskoncernen,
landets största rederirörelse, över fyrtiosju fartyg med sammanlagt 289,840
tons d. w. Broströmska koncernen ägde dessutom Eriksbergs mekaniska verkstad
och största delen av Götaverken.
När Dan Broström avlider är sonen Dan-Axel 10 år och naturligtvis inte mogen
att beträda någon post i koncernen. Efter studier hemma och i utlandet anställdes
han 1938 i Broströmskoncernen, och som verkställande direktör för moderbolaget
Ångfartygsaktiebolaget Tirfing från 1949-1969. 1973 lämnade han alla poster i
koncernen p g a ohälsa. Under Dan-Axel Broströms ledning
utvecklades koncernen inledningsvis kraftigt, och flottan bestod 1965 av 81
stora fartyg. Det utgjorde mer än en tredjedel av Sveriges hela handelsflotta. Därefter inleddes redarimperiets nedgång och förfall och
vid Dan-Axels död 1976 var detta ett faktum.
Källor:
Axel L Broström, urn:sbl:17042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel
Ramm.), hämtad 2022-11-05.
Daniel (Dan) Broström, urn:sbl:17043, Svenskt
biografiskt lexikon (art av Axel Kamm.), hämtad 2022-11-05.
Dan-Axel Broström [www]. Hämtat från https://sv.wikipedia.org/wiki/Dan-Axel_Broström, hämtat
2022-11-05.
Ernvik, Arvid (1956), Socknen vid Kilsviken : Minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum. Ystad. 159 s.
Perne, Martin (1979), Vänerskepparen som blev storredare. Uddevalla.
Bokförlaget Settern. 180 s.
