Ett tvåtusenårigt vallhorn från Konsterud

Det tvåtusenåriga vallhornet från Konsterudsmossen

Man hittade vallhornet vid torvbrytning på 1940-talet. I samband med att man lastade ur torv i en torvlada ramlade hornet ur en torva. Hornet, som i dag finns i Värmlands museums samlingar hittades i Konsterud, Visnum. Det ca två tusen år gamla hornet säger mycket om sin tid och om forntida hantverksskicklighet. Hornet är mycket välgjort och dekorerat och ljudhålen placerade så att man ådstadkom rena toner i skalan.
2016 ingick vallhornet från Konsterud i ett europeisk musikarkeologiskt projekt, där en mängd olika forntida instrument från olika delar av Europa  presenterades i en europeisk vandringsutställning. Tanken med utställningen var att visa på att länderna i Europa har, och har haft, samma typer av musik och ljudproduktion men med olika typer av instrument.
Vallhornet från Konsterud och andra vallhorn hör samman med boskapsskötseln. Hornet användes för att kalla på boskapen.
En vokal musikform med samma syfte är lullen som finns belagd i Visnum och Visnums-Kils socknar. Exemplet här är fragment av en lull upptecknad av Gunnar Turesson efter Hilma Järn, Nybygget Visnums-Kil 1958.

Det har säkert sjungits många typer av folkliga sånger i Visnums-Kil och Visnum men mycket lite av den vokala musiktraditionen har tecknats upp och bevarats. Var finns alla vaggvisor, vallvisor, dansleksmelodier, berättande visor? Finns fortfarande några som kan visor som mor, farmor/mormor sjöng för dem? Hör av er i så fall till Grön Musiktradition (GMT)

Källor:
Gunnar Turesson: Värmländska kulturtraditioner - Del II Säterlivets lock och arbetssånger. Tidens förlag, 1963, sid. 120-122
SvR Värmland 27 januari 2015