I juni 1920 kom Samuel Kaldén hem från Kristinehamn där han hade gått i realskola och varit inneboende på Norra torget 5. De betyg han kunde visa upp hemma i Visnums-Kil i juni 1920 var minst sagt slätstrukna. Samuel vantrivdes med skolformen, d.v.s. undervisning i klass med många elever och kunde inte göra sig själv rättvisa. En grav närsynthet gjorde inte förutsättningarna bättre.
 |
| Samuel Kaldén, 12 år t h på fotot |
Samuel och hans syskon hade fått sin undervisning i prästhemmet. Julius Kaldén, fadern, hade vid sidan av prästexamen även folkskollärarexamen och föredrog att sköta barnens undervisning själv. I sin roll som komminister i församlingen ingick att vara ordförande i skolstyrelsen och kanske spelade detta in i beslutet att inte sätta egna barnen i byskolan i Kärr. Samuel var nu 15 år gammal. Hans jämnåriga i bygden hade säkert redan hamnat i arbete inom jordbruk eller andra näringar. Ytterst få hade ekonomiska möjligheter att studera vidare. Samuel verkar ha varit osäker om sin framtida yrkesbana. Som ett tillfälligt arbete i väntan på tydligare framtidsplaner fick han några månader under åren 1921-1924 göra dagsverken hos prästgårdsarrendatorn Johannes Jonsson.
.tif) |
| Johannes Jonsson bredvid dotterdottern Märta och dottern Anna |
Johannes började som prästgårdsarrendator 1915 och hade hjälp av sönerna Viktor och Karl och ibland Gösta Johansson, en släkting till Johannes och 1921-24 också av Samuel. Han förde noga arbetsdagbok över de dagsverken han gjorde åt arrendatorn och dagboken noterade från slutet av 1922 även vad Viktor, Karl och Gösta gjorde. Arbetsdagboken ger en ganska bra bild av det arbete som utfördes på gården vår, sommar och höst. Samuel verkar snabbt fått ansvar för att harva, köra vält och plöja, oftast under Viktors överinseende. Arbetsdagboken visar också på hur viktig Kalvmyren (nordost om Sunnås) var för arrendet vid sidan av gärdena närmast prästgården.
 |
| Skördelag på ladugårdsbacken vid prästgården. Johannes med sönerna Viktor och Karl. Samuel Kaldén tredje person fr. h. |
I prästgården fanns en liten islandshäst, Blända, som Samuels far använde till och från olika förrättningar i församlingen. 1917 under Första världskriget . när det rådde brist på mat i landet , slaktades hästen eller såldes och en ko införskaffades och längre fram ytterligare en. Samtidigt uppfördes på prästgården en mindre ladugård och ett vedhus. Djuren på prästgården och arbetet hos arrendatorn dokumenterade Samuel i ett antal akvareller under 1920-talet.
 |
| Havren på södra gärdet skördas. Viktor kör självbindaren. Johannes inspekterar. |
Arbetet hos prästgårdsarrendatorn ledde Samuel in på den bana som kom att bli hans livsgärning – arbetet som trädgårdsarkitekt. Efter åren hos arrendatorn praktiserade Samuel i olika handelsträdgårdar. Det ledde honom därefter till trädgårdsmästarutbidning i Ulfhäll, Strängnäs och därefter utbidning till trädgårdsarkitekt i Köpenhamn.
 |
| Akvarell av luktärt utförd av Samuel K vid trädgårdsmästar- utbildningen i Strängnäs. |
|
1937 hade Samuel lämnat hemmet i Visnums-Kil och startat egen firma som trädgårdsarkitekt
i Karlstad. Prästgårdsarrendatorn Johannes Jonsson avslutade sitt
arrendekontrakt i prästgården 1937 82 år gammal och flyttade till det nybyggda
pingstkapellet i Kärr, där han avled 1938.
 |
| Samuel på besök hos föräldrarna i prästgården Visnums-Kil 1937 |
