Samuel Kaldén var född i prästgården i Visnums-Kil 1905 som yngst av tre syskon. Brodern Johannes föddes 1898 i Finspång och systern Elisabeth föddes 1902 i Visnums-Kil. Samuels mor var Emilie Cederström, född och uppvuxen på Bråte herrgård i Segerstad. Fadern B Julius Kaldén, som blev komminister 1902 i Visnums-Kils församling, hade träffat Emilie under den period han tjänstgjorde i Segerstad. Paret gifte sig 1896. För att dryga ut komministerlönen hade man på prästgården i Visnums-Kil några kor, några får, en gris, höns och en liten häst. Prästgårdsmarken i övrigt sköttes av en arrendator som bodde nära prästgården.
 |
| Prästgården i höstfärger 1928 |
För Samuel, som tidigt intresserade sig för att teckna och måla, erbjöd livet på prästgården och hos arrendatorn mycket att dokumentera i form av husdjur, arbete och miljöer m.m. I de flesta fall arbetade han i akvarellteknik i formatet 9 x 14 cm. Inspiration till sitt konstutövande fick han av sin moster Anna Cederström, som målade små akvareller från sitt barndomshem Bråte i Segerstad väster om Karlstad. Anna Cederströms akvareller från slutet av 1800-talet utgör underlaget till Värmlands Museums årsbok 2016 ”Hemma på Bråte” med text av Elisabet Hidemark.
 |
| Visnums-Kils kyrka i februari 1922 |
Samuel Kaldéns motivkrets var i första hand prästgården med omgivningar,
sockenkyrkan i Visnums-Kil samt landskap och bebyggelse vid Visnums-Kilsslätten.
Hans ambition var att avbilda händelser och miljöer så naturtroget som möjligt
trots att måleriet skedde efter minnesbilder av motivet. Han hade ett exceptionellt
bildminne som hjälpte honom att korrekt återge motiv och perspektiv. Innehöll
akvarellerna fåglar eller andra djur kunde han som stöd beskåda dem på håll i
en militär tubkikare som troligen en gång tillhört Samuels morfars far som
varit regementschef i Karlstad. Även om Samuel ville avbilda verkligheten som
den var kunde han tillfälligtvis infoga andra bildelement så länge de utgjorde
en naturlig del av det han avbildade. Han hade inga konstnärliga ambitioner i
sitt måleri men insåg att många akvareller som speglar jord- och skogsarbete på
1920-talet på prästgården eller arrendegården ändå hade en klar dokumentär
betydelse för senare generationer som kom i kontakt med hans akvareller.
 |
| Höhässjning med slanhässjor 1922 |
Ett stort urval av akvarellerna ställdes ut 1978 på
hembygdsgården i Visnums-Kil. I slutet av 1983 ställdes akvarellerna ut på
Värmlands Museum för att därefter visas på Kristinehamns konsthall med
Kristinehamns och Varnums hembygdsförening som arrangör.
 |
| Nya Kyrkogatan, Kristinehamn 1928 |
Bland Samuels efterlämnade akvareller finns även en del alster från hans utbildningstid och värnpliktstjänstgöring. Han gjorde sin värnplikt som expeditionsbiträde vid K I i Stockholm 1925-26. Han började tidigt intressera sig för trädgårdsarbete och praktiserade vid Hjelmsäters herrgårdsträdgård på Kinnekulle och i K A Karlströms handelsträdgård i Kristinehamn 1928. Han studerade därefter vid Ulfhälls trädgårdsskola i Strängnäs och avlade där trädgårdsmästarexamen 1930. Efter att ha arrenderat en handelsträdgård i Filipstad en kort tid läste han till hortonom vid LandbohØjskolen i Köpenhamn Examen avlades 1934 varefter följde ett år som assistent hos trädgårdsarkitekt J P Andersen i Köpenhamn. 1936-37 var han anställd hos Värmlands läns hushållningssällskap. Under hela utbildningstiden fortsatte han med sitt akvarellmåleri men efter att 1937 startat egen firma som trädgårdsarkitekt hade han inte längre tid att ägna sig åt måleriet och dessutom fick han delvis utlopp för sitt konstnärliga intresse i sitt arbete. Exempel på Samuel Kaldéns arbete är hans arbete med trädgården vid Apertin som finns dokumenterad på Värmlands Museum på denna länk: https://digitaltmuseum.org/021189667759/apertins-herrgard-nedslag-i-arkivet
Samuel Kaldén avled 1987, 81 år gammal. Samuels akvareller förvaltas av hans båda döttrar. Hans arbeten som trädgårdsarkitekt, elevarbeten, korrespondens, dagböcker m.m. finns på Värmlands Mueum.
