söndag 15 mars 2020

Högt vattenstånd i Vänern har skapat återkommande översvämningar

Översvämning av Visnums-Kilsslätten. Akvarell av Samuel Kaldén 1927

















Hösten 2019 och efterjulsvintern 2020 har vattenståndet i Vänern varit mycket högt och avtömningen via Göta älv har legat på maximinivå, som är 1 000 m3/s. Vid vattennivåer på mer än 30 cm över dämningsgränsen, som varierar mellan 44,55 m och 44,85 m vid olika tider på året, ska tappningen vara cirka 1000 m³/s. Utgångspunkten är vattendomen från 1937.
Högt vattenstånd i Vänern med efterföljande översvämningar omtalas redan på 1500-talet och har återkommit med jämna intervall genom seklen. Mest utsatta har genom åren varit hemmanen Dyrön, Nötön och Lövön. 1772 och 1773 steg Vänern kraftigt, inte mindre än 5,85 m över tröskeln vid Sjötorps sluss. Ett minnesmärke från 1783 finns vid Kilsviken på Nynäs ägor, en sten där klockaren Carl Carlsson huggit in högsta vattennivån det året.  
Viktor Andersson, dåvarande ägare till Ed omtalar i en tidningsartikel i NWT 1936 att de tidigaste invallningarna av jordbruksmark i Visnums-Kil skulle ha anlagts omkring 1850-talet. På Ed byggdes de första invallningarna 1865 av dåvarande ägaren patron Jansson. År 1910, förvärvade Viktor Andersson Ed och det året blev en svår start för den nye ägaren, då sjön svämmande över invallningarna och förstörde grödan på stora arealer. Sedan blev det inte högt vattenstånd förrän 1917 och 1920 och fyra år senare gick sjön åter över alla marker, som var sådda och bearbetade. Viktor Andersson har ett tydligt minne från det årets flod, därför att vattnet trängde igenom vallarna så fort. Han hade varit på ett sammanträde på kvällen. Det var hård vind och sjön gick hög. På hemvägen riktigt hörde han hur vattnet forsade emot honom på vägen. Han lät då undersöka vallarna, men vattnet hade då redan brutit igenom och det var med knapp nöd gården lyckades rädda en del djur som stod tjudrade för bete, från en säker död i vattenmassorna. Påföljande morgon var det sjö överallt på Eds marker och samma var förhållandet även för Kilsby. Månaders mödosamt arbete var tillspillogivet och lagt under vatten. 
År 1925 var sjön lägre men 1927 gick den åter över ägorna.

Lada under vatten på Kilabys ägor år 1927. Kristinehamns bildarkiv


















Sedan man presenterat en utredning och ett underlag framtagna av lantbruksingenjör Klas Westling, kunde man med stöd av efterföljande statsbidrag åstadkomma starkare invallningar, vilket skedde under åren 1929-1930. I övrigt kan nämnas att det år 1936  insattes nya pumpstationer vid Nynäs, som förut hade två pumpaggregat.
1944, 1957 var det översvämningar igen liksom 2000.   /R. Tiger

Översvämning på fälten vid Medhamnsvägen och vägskälet mot kyrkan.

















Källor:
Ernvik, Arvid: Socknen vid Kilsviken, 1956, sid. 145-148
Tranberg, Karolina: Vänerns höga vattenstånd och dess omfattning 1807-2000. Göteborgs Universitet 2002
Artikel i NWT
1936-08-27